Tag
När Goodyear-randsömmen etablerade sig under sista delen av 1800-talet revolutionerade den tillverkningen av randsydda skor och tog den randsydda konstruktionen in i industrialismens era. Här en genomgång av konstruktionens födelse och frammarsch.
Österrikiska bespoketillverkaren Maftei tillverkar helt handgjorda full bespoke-skor till mycket bra priser. Här en omfattande köpguide till märket, med en egen beställning av ett par sömlösa wholecuts som grund för texten. Extra intressant för er som funderat på att beställa från Maftei när de kommer till Shoegazing Super Trunk Show den 20 september i Stockholm.
Nuförtiden blir det vanligare och vanligare med sulor som är målade eller behandlade på olika sätt, med avancerad antiquefinish, helsvart färg, skårade mönster eller liknande. Det kan absolut vara riktigt läckert. Men det är lätt att glömma bort att det på många sätt absolut svåraste att göra för skotillverkaren är en riktigt fin, clean, helt naturell sula.
Inlägg om skohistoria har efterfrågats av er läsare, och även om jag behandlat historik i många inlägg kände jag att det var dags för en ny serie här på bloggen där jag går djupare. Först ut är hur den randsydda konstruktionen blev till, en konstruktionsmetod som är ganska exakt 500 år gammal.
Många tänker att en skos ”toe spring”, alltså höjden tåspetsen är över marken, och klackhöjden enbart påverkar hur skon känns i steget och dess utseende. Men det har också en betydelse för hur mycket skon behöver böjas i steget, vilket i slutändan kan påverka hur framträdande gångvecken blir. Jag ska förklara detta närmre, och även i övrigt fördjupa mig mer i de här ämnena.
Fortsättning på artiklarna:
Ett ämne som jag ofta får frågor om och som jag ofta stöter på missuppfattningar om är veck på tåhättan. Det finns en gängse uppfattning att om det bildas veck framför tåsömmen är det lika med att skorna sitter dåligt. Så behöver dock absolut inte vara fallet, utan det handlar ofta om hur skon är konstruerad.
Traditionellt konstruerade skor, inte minst randsydda sådana, marknadsförs nästan alltid med emfas på omsulningsmöjligheterna. Det framstår ofta som att de går att sula om i all oändlighet. Riktigt så enkelt är det dock inte. Här går jag igenom möjligheterna och bristerna med de vanligaste konstruktionsmetoderna, och också förutsättningarna vid klackning och slitsulning, samt ungefärliga priser hos både skomakare och tillverkare.
Antonio Meccariello tillverkar helt handgjorda skor med fantastisk finish till fantastiska priser, och erbjuder kunderna mycket stor valfrihet bland modeller och läster, och även semi-bespoke och full bespoke. Här en stor guide till märket, med utgångspunkt i ett par semi-bespoke-skor jag beställt.
Hur tån är utformad är den kanske viktigaste designdelen på en sko. Med sin position längst fram är det den som syns mest, och den avgör mycket av hur resten av skons form uppfattas av betraktaren. Det finns naturligtvis mängder med olika typer av tåformer, men här är ett försök att dela in de i och förklara några traditionellt använda och övergripande kategorier. Dessutom förklaras ofta missförstådda utryck som mejslad/chiseled och elongated.
Det här tycker jag är vackert. Helt rena hälpartier utan vare sig söm eller veck längst ner precis ovanför klacken. Skorna är Vass London 3-eyelet derby i 6125 Dark cognac, som alltså är gjorda av bara två läderdelar, en för tå, vamp och plös och en för siddelar/quarters och häl (här i inlägget om min skosamling, som den såg ut då, kan man se fler bilder på skorna. Tyvärr har jag ju inte hunnit fixa till alla de gamla inläggen som flyttades från blogspot-bloggen, så det ser lite halvdant ut).
