Hur tån är utformad är den kanske viktigaste designdelen på en sko. Med sin position längst fram är det den som syns mest, och den avgör mycket av hur resten av skons form uppfattas av betraktaren. Det finns naturligtvis mängder med olika typer av tåformer, men här är ett försök att dela in de i och förklara några traditionellt använda och övergripande kategorier. Dessutom förklaras ofta missförstådda utryck som mejslad/chiseled och elongated.
Budapester-tå
En stor och mycket rymlig tåbox. Som namnet antyder härstammar den från den österrikisk/ungerska skotraditionen, och är idag framför allt populär i Tyskland och därifrån österut i Europa. Uppifrån sett är tån väldigt rund, från sidan har den en form som forsätter ganska horisontellt fram till den skarpa kanten vid tåspetsen. Alla tåsidorna är på samma kantiga sätt, och kan därför helt korrekt också kallas för mejslad (se förklaring nedan). Den här typen av tå kan man ha ganska korta mellanrum mellan främsta tåspets och skons främsta del.
En klassisk Budapester-modell från ungerska Vass. Hög, kantig tåbox. Bild: Styleforum
Klassiskt rund/Classic round
Den mest neutrala av alla skoformer, som fungerar på i princip vilken skomodell som helst och var som helst i världen. Det är inga konstigher, utan tån är mjukt rundad men ganska rymlig. Även sidorna har en mjukt rundad form.
Crockett & Jones läst 236 är en läst med en typiskt klassisk rund form.
Carminas Oscar är en annan läst med en klassiskt rund tå, som dock skiljer sig en del från C&J 236. Dels är den mer symmetrisk (se nedan) och tåboxen är också ganska hög, och viker nedåt först precis på slutet, som synes ovan. Bild: Skoaktiebolaget
Mandelformad/Almond toe
Egentligen precis som en klassiskt rund tå, bara aningen spetsigare till formen. Namnet kommer naturligtvis av att den påminner om formen på en mandel. Från sidan är en mandelformad tå oftast formad så att den planar ut och blir väldigt låg mot slutet, precis som en mandel, men även en tå som behåller sin höjd och har en högre rundad kant framtill kallas oftast för mandelformad.
Ett lysande exempel på en mandeltåformad läst är Bestettis ovan som heter just Almond toe. Bild: Riccardo Freccia Bestetti
Spetsig/Pointy
Den smalaste och spetsigaste tåformen. Tån smalnar av kraftigt mot slutet och har en rund, smal tå. De behöver dock inte vara så extrema som myggjagare (en typ jag inte tar upp här) som är extremt spetsig. En spetsig tå är alltid också relativt långsmal/elongated då man för att ge plats åt tårna måste dra ut den smalaste biten. Sådana här skor behöver man ha längre avstånd mellan fotens främsta tåspetsen och skons tåspets.
Det här paret från JM Weston har en spetsig tå, som också då blir väldigt avlång.
Mjukt fyrkantig/Soft square
Nu går vi över på de kantiga typerna av tåpartier. Den mjukaste av dem är som man hör denna, där tån uppifrån sett har två svagt kantiga sidor och en del emellan dem som fortfarande är rundad men rakare än de rundade tåpartiernas. Överlag när man gör fyrkantiga tår så är de sett från sidan låga längst fram, detta då det både är svårare och ser i mångas ögon rätt konstigt ut om man också har en hög tåbox.
Carminas Rain-läst har en mjukt fyrkantig tå. Bild: Epaulet
Fyrkantig/Square
Här handlar det då om en skarpare fyrkantig form, med också en rakare främre del. Exakt var man ska lägga distinktionen mellan mjukt rund/soft square och fyrkantig/square är ingenting som är fastslaget i sten, utan skiljer sig lite mellan tillverkare och person. Men det behöver inte vara en superkantig tåbox à la Paolo Scafora för att klassas som square.
Gaziano & Girling TG73, urtypen av en läst med fyrkantig tå.
Mejslad/Chiseled
De epiteten vi går in på nu är sådana som kan vara tillägg utöver de olika tåformerna ovan för att närmre förklara ett tåpartis form. Mejslad/chiseled är ett ofta missförstått uttryck som många blandar ihop med fyrkantig tå. Men ett tåparti kan vara fyrkantigt utan att vara mejslat. För att krångla till det ytterligare, så beskriver begreppet mejslad två saker, som inte nödvändigtvis behöver hänga ihop och vara på samma tå. Jag ska försöka förklara. Dels så beskriver begreppet mejslad när tåpartiet har kantigt formade sidor, där det liksom ser ut som att någon ”mejslat ut” tåpartiet (adjektivet mejslad beskrivs av en ordbok som ”att ha en ren och tydlig kontur, som om den är exakt utskuren längs kanterna”), alltså bankat ut formen med en mejsel. Men också när en tå sedd från sidan i profil har en skarp kant, sedan en rätt rak del ner mot tåspetsen där ytterligare en skarp kant kommer (se bild nedan för tydligare förklaring).
Enzo Bonafes läst med namnet Chiseled har riktigt skarpt markerade sidor, som alltså är den ena biten av vad som klassificeras som mejslad. Bild: Skoaktiebolaget
Bestettis Perfetta-läst har också det andra väldigt tydliga draget som går under benämningen mejslad läst, nämligen där tåspetsen då har en kant och sedan en ganska plan del fram mot yttersta spetsen. En mejslad läst kan ha bara det ena av dessa två egenskaper och ändå gå under benämningen mejslad, eller båda två. Har lästen den här typen av tåspets som på bilden ovan är den också alltid fyrkantig, då den ganska platta yta som blir framtill kräver en fyrkantig tå för att formen ska gå ihop. Bild: Riccardo Freccia Bestetti
Långsträckt/Elongated
Det här syftar till när lästen och tåpartiet är utdraget och långsmalt. Både en tåform som är rund eller fyrkantig kan vara långsträckt. Det här begreppet blandas av icke engelskspråkiga ibland ihop med mejslad/chiseled, men en läst kan alltså vara bara långsträckt, bara mejslad, eller både långsmal och mejslad.
Crockett & Jones 348 är den kanske mest välkända av långsmala/elongated läster. Den är även mejslad och med fyrkantig tå. Bild: Macsamillion
Symmetrisk
En symmetrisk läst har ett tåparti som har en insvängning från båda sidor, och där tåspetsen då hamnar relativt mitt i. Med tanke på fotens form så är även det vi kallar symmetrisk tå alltid lite asymmetrisk, det är alltså i de här sammanhangen ett relativt begrepp. Det var bara på den riktigt gamla, inte så goda tiden då man inte hade råd att tillverka skor för respektive fot som man gjorde helt symmetriska skor. Alla sådana skor såg alltså precis likadana ut och man gjorde ingen skillnad på höger och vänster fot, och dessa var naturligtvis inte särskilt bekväma för någon av fötterna då.
En relativt symmetrisk läst är Carminas Alcudia. Bild: The Armoury
Asymmetrisk
En läst med asymmetrisk form har tåspetsen placerad långt inåt, där tåspetsens inre del löper ganska rakt fram från den inre fotknölen. Återigen så är var man drar distinktionen mellan en symmetrisk och asymmetrisk sko inte helt lätt att peka ut, då det är relativa begrepp som tolkas olika.
Alfred Sargents 109-läst är tydligt asymmetrisk, där tåspetsen ligger långt inåt i förhållande till övriga skon. Bild: Unipair Översta bilden: Cleverley
Föredömligt beskrivet 🙂
Riktigt bra guide!
Trickers 4444 är annars i mitt tycke ett bra exempel på ärke-brittisk rund läst.
Som vanligt ett suveränt inlägg. Ett ämne av många saker som gör det så intressant med bra herrskor. vissa modeller vill man ha på ett sätt etc.
Kristian, Hoodog och Daniel: Tack för de vänliga orden!
Jope: Ja, visst.
Sa du skulle inte kalla TG73 for mejslad?
Jag har genererellt anvant uttrycket mejslad for eleganta fyrkantiga laster som TG73, Vass U och CJ348 for att inte blanda ihop med de vidriga fyrkantiga duckbill-tapartierna man ser pa alltfor manga skor nufortiden.
Vad ar forresten skon/lasten ovanfor rubriken? Fantastisk last – japansk manne?
Alltid lika intressant och välskrivet! Det är väldigt intressant att tänka tillbaka på hur ens egna preferenser har ändrats med tiden och genererat olika inköp. Vissa av de skor jag nu äger skulle jag inte köpa idag pga att jag skulle föredragit en annan tåform, men eftersom det kändes helt rätt då har de ändå en självklar plats i skogarderoben och inte minst i hjärtat.
Kul intervju i den andra artikeln. Var du en lika nördig cyklist som skoentusiast? 😛
Slutligen skulle jag bara vilja fråga om du har några planer på att skriva om vår svenska skotradition. Vart gick man för ett par låta göra ett par skräddarsydda skor i Stockholm för hundra år sedan? Kom lädret till dessa ifrån svenska djur och svenska garverier? Vilka fabriker fanns som gemene man hade råd med? Bara några frågor jag undrat över…
Borde läst det sista stycket i mitt inlägg en extra gång. Nåja, tror kontexten gick fram…
Henrik: TG73 är definitivt en mejslad läst, den har både de skarpa kanterna på sidan och mejslingen på ovansidan av tåspetsen. Som jag skriver, en sko KAN ha både fyrkantig tå och vara mejslad, men bara för att den har fyrkantig tå BEHÖVER den inte vara det. Översta skon är från Cleverley, riktigt vackert!
Johan: Tack så mycket! Jo då, var rätt nördig även som cyklist, man behöver nog vara det för att träna 80-100h i månaden.. 🙂 Har skrivit lite grand om svensk historia, inbakad i inlägg som bla några reportage från skomakerier och reflektionsinlägg, men det kan absolut vara värt ett mer utförligt inlägg!
Klockrent inlägg!
Jag själv kommer på mig själv att uttrycka mig just en aning fel när det kommer till fyrkantiga/mejslade/elongated. Ofta för att fyrkantiga tår drar tankarna till fula plastskor från Ecco snarare än TG73 från GG. Självklart har du helt rätt i det du skrivet och värt att tänka på.
Den enda delen jag har lite svårt att se en tydlig skillnad på i inlägget är skillnaden mellan mandelformad och spetsig sko. JM Weston skulle enligt mig kunna klassas som mandelformad och Bestetti som spetsig?
Keep up the great work Jesper!
Bloggen är strålande!
Andreas: Tack så väldigt mycket! Du har rätt om att JM Weston-skon inte såg särskilt spetsig ut i den vinkel som bilden var tagen, tänkte på det också förut. Så bytte ut bilden nu mot en annan på samma skor, där man ser den spetsiga tåformen tydligare.
Jag antar man kan säga att en asymmetrisk läst är mera anatomiskt fotriktig, eftersom foten normalt är rätt rak på insidan och rundad på utsidan. Som AS 109 ovan.
Halmstad: Ja, i alla fall kan man väl säga att grovt generaliserat så är en mer asymmetrisk läst mer fotriktigt än en mer symmetrisk. Sedan hänger det på så himla mycket mer än så, både vad gäller läst och vad gäller fot. Och riktigt så asymmetrisk som 109-lästen är kanske inte stämmer på ”normalfoten”, om det nu finns någon sådan.
Bestetti, JM Weston och Bonafè är ju helt underbara. Budapester modellen har jag alltid haft svårt för. Det känns dock som att det kan vara en sådan läst som man växer in i när man blir äldre.
Grande, bien hecho.
Enrile
Bra genomgång! Vad skulle du kalla läster med en halvmejslad tå såsom exempelvis EG 888? ”Soft chiseled”?
http://24.media.tumblr.com/067daad51dd78d21629f2ec627491325/tumblr_muqmu8ikAw1r5ng2yo1_1280.jpg