Tag
En av de kanske nyaste konstruktionsteknikerna i världen kallas Reverse Goodyear, som i princip är en traditionell vändsko, men tillverkad med hjälp av en Goodyear-maskin. Skorna blir superflexibla och bekväma, lätta och nätta, och har blivit en populär sommarsko. Det indiska företaget Bridlen är världsledande inom denna metod, läs mer om hur de tillverkar dessa skor i denna artikel.
Ordet ”handgjorda” och vad det betyder när det gäller skor har genomgått en rejäl resa de senaste hundra åren eller så. Från att endast ha använts för dyra skor som ofta är randsydda för hand och som tillverkas mer eller mindre helt utan maskiner, till att nu användas för relativt billiga skor där alla huvuddelar tillverkas av stora maskiner och där händerna endast styr skorna genom dem. Här är historien om hur termen ”handgjorda” har devalverats genom åren.
Du kanske har upplevt det själv. Du har två par skor från samma märke, i samma storlek, gjorda på samma läst, men ett av paren sitter lösare än det andra. Oftast beror det på att olika läder används, vilket påverkar både tillverkningen av skorna och hur de känns på foten. Lär dig mer i den här artikeln.
När jag nyligen skrev i sociala medier om Goodyear-randsydda skor som tillverkas utan plirband – den kanvasremsa som limmas fast på bindsulan som randen fästs i – blev flera personer förvånade över att det finns något sådant. Även om standard på fabrikstillverkade Goodyear-randsydda skor är att använda plirband, finns det fortfarande ett gäng som gör det på det gamla vanliga sättet där en ritsläpp karvas ut ur läderbindsulan.
Pie crust-söm. Skin stitch. Raised lake. Reverse skin stitch. Split and lift. Round closing. Och så vidare. Termerna kring apron-sömmar och split toes är många och de förväxlas ofta och används felaktigt. Här kommer förhoppningsvis detta redas ut och klargöras på ett bra sätt.
Fortsättning på artiklarna:
De flesta är medvetna om den ganska omfattande användningen av lim vid tillverkning av skor, även för traditionellt tillverkade skor. Vad man inte diskuterar lika mycket är hur denna användning påverkar form och funktion hos skorna, vilket den faktiskt kan göra på många sätt. Här är en förhoppningsvis upplysande artikel om ämnet.
De flesta tänker sällan på det, men i många fall finns det praktiska, utilitaristiska skäl till att skorna ser ut som de gör i dag, och vi har vant oss vid det och tycker att det är det rätta och vackra sättet. Lär dig de historiska funktionella skälen till varför vi har derbyskor, många bruna skor, uppbyggda välvda midjor, naturliga sulkanter på workear-kängor och varför robusta kängor har hög tåsprängning och eleganta dressade skor låg tåsprängning.
Vi lever i en tid då mjuka sneakers är normen på folks fötter, och tyvärr verkar denna dämpning långsamt få fotfäste även i den klassiska skovärlden. Problemet är att våra fötter inte är byggda för att gå runt i den miljön, och detta riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem för fötterna.
Då och då ser jag stora missuppfattningar om vattentåligheten hos randsydda skor, som att sydda gummisulor leder till att vatten kommer in i skon eller att lädersulor med stängd kanal är mycket mer vattentåliga än sulor med öppen kanal, och liknande. Detta är fel – här förklarar jag varför.
Något som mer eller mindre alla typer av klassiska eller traditionellt konstruerade skor har gemensamt är användningen av tåkappor för att behålla tåns form och för att skydda foten. Användningen av hårda uppbyggnader för tån har kommit och gått igenom århundradena beroende på vilka typer av skor som har varit på mode då.
