Du kanske har upplevt det själv. Du har två par skor från samma märke, i samma storlek, gjorda på samma läst, men ett av paren sitter lösare än det andra. Oftast beror det på att olika läder används, vilket påverkar både tillverkningen av skorna och hur de känns på foten. Lär dig mer i den här artikeln.
För tillverkare av skor, oavsett om det handlar om skofabriker eller bespokeskomakare, finns det många utmaningar av olika slag som man måste ta itu med. En av dem är att hålla storleken konsekvent (ja, detta gäller även för bespoketillverkare, när du väl har fått till passformen på en läst måste du behålla samma känsla på alla nya par, vilket inte nödvändigtvis är så givet som man kan tro). I den här artikeln har jag skrivit om hur olika mönster kan påverka passformen, här går vi in på ett annat område som kan påverka den: materialen.
Om vi talar om vanligt slätt kalvläder, som är vanligast när det gäller dressade skor, är det en lädertyp som har en tät fiberstruktur, inte minst med hela delen av den fastare narven kvar, den har hög draghållfasthet (vilket innebär att den kan töjas mycket) och den är följsam. När man drar denna över lästen, kan och måste man vanligtvis dra relativt hårt för att den ska forma sig väl. Men beroende på hur det släta lädret är, om det är tjockt eller tunt, helt kromgarvat eller kombinationsgarvat, mycket finish eller obearbetat, och så vidare, kan det variera hur det sträcker sig och även hur mycket det liksom ”krymper” tillbaka när lästen har dragits ut.
Olika typer av läder har olika preferenser.
Om vi sedan går över till andra typer av material, till exempel ”full reverse calf”-mocka, fungerar i allmänhet relativt likt slätt full grain i ovanstående avseende, det är i princip samma typ av läder bara omvänt, även om vanligtvis mer av corium (köttsidan) finns kvar på det. Men spaltmocka, som numera är vanligast, skiljer sig ofta mycket åt. Här finns inte det täta narvområdet, det är bara det lösa corium, och detta kan normalt mycket lättare sträckas och ”dras ur form”, och har mindre draghållfasthet, vilket innebär att man normalt behöver pinna detta med mindre kraft. Sedan har du till exempel tjockare koläder som är fastare överlag, och du har shell cordovan, som är ganska styvt och fast, med mycket låg draghållfasthet. Cordovan måste man vara ännu mer försiktig när man drar över lästen.
Mockaskor som pinnas i en skofabrik.
Tillverkarna försöker alltid ta hänsyn till dessa skillnader, de ställer in sina maskiner på olika sätt för olika material eller använder olika kraft om det görs för hand, de kan använda olika foder eller förstärkningar för att kompensera för saker och ting, och så vidare. Men faktum är, särskilt eftersom det till och med kan variera även mellan hudar av samma typ (om än mindre där), att det alltid kommer att finnas skillnader på olika sätt. Det är till exempel inte ovanligt att skor i spaltmocka känns lite rymligare och lösare än skor i kalvläder med samma läst och storlek, både på grund av hur de har pinnats och på grund av att det är ett mycket mjukt material. Samma sak meds shell cordovan, ofta lite lösare, men där det styvare lädret som inte töjs och formas lika lätt gör att de ofta kännas mer likt slät kalv ändå. Och så vidare.
Jag kan inte gå in i detalj på alla varianter här, inte minst eftersom jag inte känner till hälften av dem. Men om du upplever skor från samma tillverkare i samma storlek på samma läst på olika sätt, är chansen stor att det beror på orsakerna ovan (och/eller om det är olika mönster, som nämndes i början). Men längden på lästen, den så viktiga längden mellan häl och bell (fotens bredaste del), hälkappans form etc. är fortfarande densamma, så det är normalt inte meningsfullt att byta storlek på grund av detta. Det är bättre att till exempel sätta in en tunn iläggsula om en sko är lite rymligare, eftersom det fyller upp volymen som är det som påverkas av hur de olika lädren kan pinnas.
Skor i spaltmocka kan ofta vara lite lösare än samma skor i vanlig kalv.
