Historia – Blake-sydda konstruktionsmetoden

Den Blake-sydda konstruktionen, eller McKay- eller durksydda som den också är känd under, är den första konstruktionsmetoden som på allvar gjorde det möjligt att industrialisera skotillverkning. Här berättelsen om dess framkomst och utveckling.

Som nämndes i historieinlägget om Goodyear-konstruktion, där det inte är uppfinnaren August Destroy vars namn förknippas med maskinen utan mannen som etablerade den på marknaden Charles Goodyear Jr., så är det tvärtom när det gäller Blake-konstruktionen. Här är det uppfinnaren som främst är förknippad med metoden, medan den som etablerade maskinen fått stå i skymundan (om än inte i lika hög utsträckning som August Destroy som är okänd för de flesta).

Geniförklarade Lyman Reed Blake växte upp i Massachussets i USA, och började jobba med skotillverkning som mycket ung hos sin storebror som hade en liten oberoende verkstad. När Blake var 16 år byggde han om ett par boots till rullskridskor och slog folk med häpnad när han susade fram i den lilla staden han bodde i. När han blev äldre började han jobba hos Isaac Singer och hans företag Singer Corporation som framgångsrikt tillverkade effektiva symaskiner. Blake blev partner hos Singer 1856, och jobbade då med att utveckla och uppfinna nya lösningar för symaskinerna. Den 6 juli år 1858 fick Lyman R. Blake, då bara 23 år gammal, beviljat ett patent för en maskin som kunde sy ihop bindsula, ovanläder och slitsula hos skor. Han sålde patentet till Gordon McKay året efteråt för $8000 kontant och ytterligare $62 000 för framtida vinster. Blake jobbade sedan för McKay fram tills han gick i pension, och utvecklade maskinen ytterligare, ihop med McKay som hade bra lösningar för att göra symaskinen enklare och effektivare.

Lyman Reed Blake till vänster, Gordon McKay till höger. Bilder: Wicked Local och Salt of America

Skiss av den ursprungliga Blake-symaskinen. Bild: CT Williams

Med Blake-maskinen (den kallas ofta McKay, eller i Sverige durksymaskin, men för enkelkhetens skull kör vi på Blake-maskin i det här inlägget) kunde skor tillverkas betydligt snabbare än att sy för hand som var det enda som gjordes på 1850-talet. När McKay försökte få in sin maskin till tillverkarna skrattade de bara åt påfundet att göra skor med maskin. McKay var på väg att ge upp, ingen var intresserad av maskinen, och han hade knappt några pengar kvar. Men när det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861 blev många skotillverkaranställda inkallade, samtidigt som behovet av skor ökade kraftigt för arméerna. Att kunna tillverka skor snabbt blev viktigt, och nu kom också McKay på lösningen att han inte skulle sälja maskinerna till skotillverkarna, utan ställa dem hos dem och få ersättning för varje tillverkad sko istället. På det här sättet behövde inte skotillverkarna göra stora investeringar i maskiner. Nu lossnade det för McKay, och Blake-symaskiner blev allt vanligare. Med etableringen nu under första halvan av 1860-talet var man 10-15 år före när Goodyear-maskinen etablerades.
Då McKay bara tjänade pengar när maskinerna gick inrättade han team som jobbade med att serva underhålla maskinerna. McKay och Blake revolutionerade inte bara skotillverkningen med den nya typen av maskin, utan har också spelat stor roll för industrialiseringen. Skoindustrin var först med den här typen av lösning där maskiner leasades ut och man tog royalty på antalet producerade varor, och där service etc ingår. Systemet har sedan spridit sig även till andra industrigrenar.

En gammal handvevad Blake-maskin gjord av British United Shoe Machinery. Bild: Rushden Heritage

En lite modernare Blake-symaskin. Bild: Loomstate

Figur som förklarar Blake-konstruktionen. Bild: Manolo

En Blake-symaskin har sitt främsta kännetecken med en lång, vinklad arm som sticker upp underifrån upp mot nåldelen. Det är armens utformning som gör att man kommer åt att sy även inne i skon längst framme vid tån. En Blake-maskin syr med enkeltråd en kedjesöm. Den kan göras bak till klacken, så kallad 270 graders söm, eller i en 360 graders söm hela vägen runt inne i skon. De första Blake-maskinerna var handvevade, men senare utvecklades det maskiner som gick med ångkraft och sedermera elektricitet, och då var konstruktionsmetoden mycket effektiv.

Då en Blake-konstruktion bara kräver en bindsula och slitsula plus klack är det en enkel och billig konstruktionsmetod, och än idag är det den klart vanligaste metoden för de skor som har en sydd konstruktion. Durksydda skor kan göras väldigt flexibla och då det inte är någon avlappssöm kan sulkanten skäras tätt mot skon för ett nätt intryck. Nackdelen med konstruktionsmetoden är främst att den inte är vattentålig då sömmen går rakt in i skon, och att det krävs en Blake-maskin för att kunna sula om skon plus att det inte går att göra alltför många gånger då det blir nya hål i ovanlädret som tillslut blir för svagt och inte håller. Sömmen som blir inne i skon kan också vissa med väldigt känsliga fötter uppleva som lite obekväm.
När det gäller kvalitetsskor är Blake-konstruktionen vanligast på sydligare breddgrader, exempelvis Italienarna gör mycket durksydda skor, och där passar det bra med nätta, lätta skor i deras oftare torra klimat.

Här sys en sko ihop med durksöm. Idag görs Blake-maskiner av i princip alla de stora tillverkarna av skomaskiner som finns kvar. Dagens maskiner är avancerade och riktigt snabba, men många tillverkare har kvar äldre maskiner som man servar och underhåller, och som kan hålla många år till. Bild: Romit

Så här nätta kan skor göras med Blake-konstruktionen. Detta par är från italienska Santoni. Bild: Vousten Shoes

Redan de första åren efter att Blake-maskinen etablerade sig på marknaden började man göra vidareutvecklingen av konstruktionsmetoden som idag går under benämningen Blake/Rapid. Det är en konstruktion som uppbyggnadsmässigt är en korsning mellan durksytt och randsytt, men som egenskapsmässigt är jämförbar med en Goodyear-randsydd sko, med samma omsulningsmöjligheter och nästan lika bra vattentålighet. Den brukar ändå oftast buntas ihop med vanliga durksydda skor, mest på grund av okunskap. Med Blake/Rapid sys en mellansula dit med Blake-söm, och sedan sätts en slitsula utanpå den och man gör en avlappssöm. I början var det vanligt att Blake-sömmen syddes med maskin, men att avlappssömmen gjordes för hand. Sedan utvecklades avlappsmaskinen som en del i maskinparken för Goodyear-randsydda skor, och då började man använda den maskinen även för avlappssömmen på Blake/Rapid-sydda skor. Rapid är en av de mest kända tillverkarna av avlappare, därav har konstruktionsmetoden kommit att kallas Blake/Rapid, helt enkelt skor sydda med Blake-maskin och Rapid-maskin.

En Blake/Rapid-sydd sko sulas om på precis samma sätt som en randsydd, där man sprättar upp avlappssömmen och sätter dit en ny slitsula som sedan sys fast med samma avlappare som för randsydda skor. De kan både halv- och helsulas. Precis som en randsydd sko så hålls själva stommen i skon intakt, Blake-sömmen rörs inte. Skulle mellansulan behöva bytas går även det, då sulas den delen om på samma sätt som en durksydd sko. Sömmen inne i en Blake/Rapid-sydd sko känns inte på samma sätt som på vanlig Blake-sydd, då man på vanlig Blake gör sömmen efter att lästen plockats ut, medan för Blake/Rapid så sätts lästen tillbaka i skon för fortsatta produktionsfasen med avlappen och så vidare, och då trycks sömmen in i bindsulan och blir knappt eller inte alls kännbar.

Här en figur över Blake/Rapid-konstruktionen. Bild: Manolo

En Blake/Rapid-sydd sko som sågats isär så man ser den i genomskärning. Som synes gör den kompakta konstruktionen som blir att man inte behöver ha ett tjockt lager kork på en Blake/Rapid-sko, utan antingen ingenting som här, eller tunt lager kork eller filt. Lite mer likt en handrandsydd sko i den aspekten än Goodyear-randsydda som har stort hålrum. Bild: StyleForum/Ron Rider

Utifrån ser man ingen skillnad på en Blake/Rapid-sydd sko och en Goodyear-randsydd, då mellansulan inte går att skilja från en rand. Men tittar man i ser man Blake-sömmen.

Den vanliga Blake-konstruktionen brukar nämnas som en tydlig industrialiseringsprodukt, en metod som bara går att göra med maskin. Detta i och med att det inte går att komma åt för att sy för hand längst inne i skon. Det finns dock faktiskt en metod som gör det möjligt att sy skor med samma typ av konstruktion som en Blake-sydd sko för hand. Det går till så att man drar med sig tråden in på insidan genom att trä nålen rakt igenom den innan nålen förs in i skon underifrån. Jag har sett en film på när det här görs, men lyckas tyvärr inte hitta den nu. Det är inte direkt en effektiv metod, men rätt intressant.