Fördjupning – Fråga skomakaren, svaren

För ett par veckor sedan fick ni läsare chansen att ställa frågor till skomakarmästare Peter Holmér från Bäckmans Skoservice i Stockholm. Shoegazing har nu valt ut de några utav frågorna och svaren och samlat i det här inlägget. Det handlar bland annat om huruvida gummisulade skor andas sämre, om hur man blir skomakare och om hur man får bort en fettfläck.

Avlappssömmen sys dit på en sko som fått en halvsulning gjord på Davidsons Skomakeri i Uppsala. Första frågan är från Gustav och handlar om omsulningar.

Fråga från Gustav

”I ett blogginlägg ganska nyligen behandlades omsulningar och Jesper skrev bland annat att en Goodyear-randsydd sko oftast inte kan sulas om mer än ett par till sex-sju stycken gånger. Kan en skomakare tydligt se när det kanske bara återstår en omsulning så man då kan se till att välja en gummisula som i sin tur har lite längre livslängd för att därmed förlänga hela skons livslängd?
Dessutom undrar jag om du kan uttala dig om huruvida Carmina eller Crockett & Jones är bäst sett till konstruktion och slittålighet. ”

Svar från Peter:

”Om du sulat om dina skor sex till sju gånger, då är dom förmodligen ganska slut. Och, som du säger, kan det vara smart att sista gången sätta på en gummisula. En bra skomakare säger till när det är dags.
Bäst, Carmina eller Crockett & Jones? Båda är Goodyear welted och av bra kvalitet. Välj den du gillar, och som passar bäst. ”

Fråga från Kalle:

”Jag tycker den fråga som ställs i blogginlägget där vi bjuds in att ställa frågor vore intressant att få svar på. Om det är så att lädersulade skor andas sämre om man sätter på slitsula i gummi? Och hur är det i så fall med gummisulor som Dainite och Vibram? ”

Elegant gjord midja på en sko från Vass med Dainite-sula. Hur andas den här skon då, jämfört med en lädersulad?

Svar från Peter:

Here we go! 🙂 Den här frågan svarar jag på flera gånger varje dag på jobbet. En del kunder tycker att skon förlorar förmågan att andas, och en del märker absolut ingen skillnad. En del säger att man förstör skon för att den inte kan andas med gummisula. Det skulle alltså innebära att ett par kvalitetsskor med till exempel Dainite-sula är förstörda direkt från fabrik? Naturligtvis är det inte så.
Det har hänt att jag blivit betraktad som ett UFO när jag föreslagit en tunn slitsula, och samma sak när jag föreslagit att inte sätta på en!

Det kanske vore bättre att byta ut ordet ”andas” mot ”uppsugningsförmåga”? I mitt tycke handlar det om just det. En bindsula av bra kvalitet har bra uppsugningsförmåga. Under bindsula kommer ett lager kork, och därefter slitsula som är i läder eller gummi. Å ena sidan torkar en sko med lädersula fortare, å andra sidan blir en sko med gummisula inte blöt lika lätt.
Om man svettas mycket om fötterna bör man byta skor ofta, oavsett om man använder lädersulade eller gummisulade skor. Ha ett par stående på jobbet till exempel. Ha ett par som du använder när du går till jobbet, byt till inneskor, byt sedan tillbaka på lunchen, och sedan igen när du är tillbaka/ går hem. Skönt för fötterna, och bra för skon.
Allt handlar om tycke och smak, hur stor skogarderob du har, samt om du är typen som orkar bry dig. Själv sätter jag på en gummisula på mitt sämsta par (skall tilläggas att jag har en STOR skogarderob). Dom skorna använder jag vid dåligt väder. Då spar jag på mina ”finskor”.

Om man då av olika anledningar inte har en stor skogarderob? Hur ska man då tänka? En del vill inte ha 20 par i garderoben. Kanske ett eller två par för att man måste ha dem på jobbet? Ja, då hamnar man i en helt annan sits. Det kanske inte är så dumt med en slitsula i det fallet?
Kort svar på din fråga Kalle: Ja och nej = smaksak.”

Fråga från Charlotte:

”Jag undrar hur man blir skomakare? Jag har aldrig stött på en kvinnlig ”skomakarinna” men det måste väl finnas?”

Svar från Peter:

”Kul att du är intresserad av att bli skomakare! Jag tycker att du skall kontakta Sandra Lindvall på Sveriges Skomakarmästarförbund, på 08-662 06 96. Hon vet hur du skall gå till väga, vem du skall kontakta etc. Om du har vägarna förbi gamla stan i Stockholm, så kan du gå in och hälsa på hos Skomakeri Framåt. Där finns det bara kvinnliga ”skomakarinnor”.
Lycka till med karriären!”

Två av Sveriges främsta skomakare, Carina Eneroth och Åsa Rasmussen på Skomakeri Framåt i Stockholm. Hos dem finns också ett par andra duktiga kvinnliga skomakare och lärlingar, och det gör det även hos exempelvis Nilssons Skomakeri i Skellefteå, Mano Skoservice i Stockholm, Shoe:remake i Linköping, Björkmans Skomakeri i Ludvika och J’n’J Skoservice i Göteborg.

Fråga från Erik:

”Jag har fått en fläck på mina nya Crockett & Jones Drummond i tan. Jag tror att det är en fettfläck. Jag har behandlat med Saphir Creme Surfine (neutral) och en gnutta vatten, men bara lyckats sprida fläcken något. Har du några tips? Skorna smordes in direkt efter köp (dvs innan fläck) med creme surfine.”

Så här ser fettfläcken ut som Erik fått på sina nya skor från Crockett & Jones. Bild: Privat

Svar från Peter:

”Tråkigt med fläckar, speciellt på nya skor. Fett är alltid svårt, då det tränger ner i lädret. Jag skulle försöka med Saphir renomat, som är en fläckborttagare. Ta på en trasa eller putsduk, och gnugga bort fläcken. Därefter Creme surfine i samma färg som skon. Hoppas det fungerar. Annars kan du komma till oss eller gå till din lokala skomakare för hjälp.”

Tack alla ni som skickade in frågor! De som inte kom med i den här texten har alla fått sina svar från Peter via mail.

—

Alla former av gemenskap är bra former av gemenskap. Efter ett initiativ från forummedlemmen Niklas Nordin kommer vi under hashtagen #shoegazingfriday varje vecka gå ihop på något slags tema för bilder på Instagram. Idag var ämnet strumpor i två olika färger. Sök på #shoegazingfriday på Instagram för att se ett antal varianter (dock har vissa inte helt förstått konceptet, men det gör inte så mycket), och gå in och se diskutera kommande fredagar i forumtråden.