Detta är verkligen ett komplicerat ämne. Få saker i skovärlden är så förvirrade som hur midjan och dess kanter ska benämnas korrekt, där det som en gång var en sak har förvandlats till något annat och bytt betydelse med något tredje, och så vidare. Här försöker jag klargöra det hela.

 

I kvalitetsskosfären är fascinationen för sulor i allmänhet och midjor i synnerhet enorm. Detta gäller i princip från Goodyear welted-skor på instegsnivå upp till helt handgjorda skräddarsydda skor. Även om det kan verka som en konstig sak för ”utomstående” är det egentligen inte så tokigt. Midjor kan vara vackra, det är ett av de områden där hantverksnivån verkligen kan glänsa, och det påverkar också skons utseende i hög grad, mycket mer än vad de ”utomstående” vanligtvis tror.

När det gäller midjor finns det några termer som ofta används, termer som många tror att de vet vad de betyder, men som i själva verket ofta blandas ihop och används på olika sätt. Orsakerna till alla förväxlingar är att vad vissa ord en gång betydde har förvandlats till att betyda något annat, åtminstone för vissa delar av denna bransch, medan de ursprungliga betydelserna fortfarande finns kvar i olika grad. De termer som jag kommer att försöka klargöra, engelska terminologin då, är square waist, bevelled waist och fiddle back waist. Nu kör vi.

 

Square waist

Square waist är den minst röriga termen av de termer som vi ska ta upp här, men en del förvirring finns. Vad man behöver veta är att alla dessa termer – square, bevelled och fiddle back waist – alla ursprungligen bara hänvisade till midjans kant (värt att notera dock att jag kommer att basera de flesta av de historiska hänvisningarna på brittisk historisk skomakeriterminologi i allmänhet, och de beskrivningar som den mest erkända skohistorikern June Swann använder i synnerhet, men jag tror att det kan variera beroende på hur saker och ting har översatts och använts i andra delar av världen). Följaktligen är en square waist när kanten vid midjan har en skarp, fyrkantig form.

När man gör en square waist är det många steg som förbereder för denna form. Randen behåller sin tjocklek hela vägen och efter att ha sytt ser man till att det sticker ut från ovanlädret även i midjeområdet som är horisontellt mot marken. När det gäller sulan behåller man hela tjockleken från när den stämplats ut för att få en relativt platt yta, återigen ganska horisontell mot marken (även om man ofta rundar av området under bellen, där skon är som bredast och böjer sig när man går, till en liten konvex form eftersom skon kommer att plattas till här när den används). Sömmen fortsätter på samma sätt hela vägen tillbaka till klacken, eller om det är en 360°-rand även runt denna. Med hjälp av verktyg och/eller maskiner ser man sedan till att kanterna hålls skarpa och fyrkantiga. Om man tittar på en välgjord square waist ska den då ha två 90° vinklade ganska skarpa, markerade kanter.

Square waist sett från sidan, med en 270° rand.

Square waist sedd underifrån.

Den naturliga undersidan på en square waist med alla dessa kantiga former och raka linjer är platt och ligger horisontellt i förhållande till marken. Man kan göra en midja som traditionellt sett skulle beskrivas som square, men där midjans botten, sulan, är något rundad med en lätt konvex form.

 

Bevelled waist

Ett begrepp som i många avseenden har en annan innebörd idag än vad det hade för till exempel 100-150 år sedan. Om man följer utvecklingen av skotillverkning och hur det har industrialiserats kan man också förstå hur språket har förändrats i vissa avseenden. Vad vi ser är dock en konflikt mellan traditionell terminologi och de som fortfarande använder den, och det område som har utvecklat terminologin till att betyda något annat och där ofta andra termer har tagit över den ursprungliga betydelsen. Allt är en solid grund för förvirring.

I början av 1900-talet och tidigare, när man talade om en bevelled waist, syftade man återigen på kanten vid midjan, och man kunde till exempel ha en bevelled insida och en square utsida. Det är också logiskt om man tittar på den ursprungliga betydelsen av ordet ”bevel”, ”fasad” på svenska, som i huvudsak avser ”en kant på en konstruktion som inte är vinkelrät mot arbetets ytor”. När man gör en bevelled waist, enligt den ”ursprungliga” betydelsen, krävs ännu fler förberedelser än för en square waist, och till skillnad från en square waist kan den inte göras med maskiner, utan måste göras för hand.

Om du slår upp den grundläggande betydelsen av ordet bevelled, fasad, visas bilden som ovan, där det markerade området är den faktiska fasningen. Bild: Wikipedia

Sammanfattningsvis måste man först forma bindsulan annorlunda och göra ritsläppen, den del på bindsulan som man syr randsömmen i, smalare vid midjan. Sedan randsyr man skorna på samma sätt som för en square waist, men här håller man randsömmen tätt intill ovanlädret vid midjan, och efter sömmen skär man bort en del av randen och lämnar precis tillräckligt med utrymme för sulsömmen senare. Yttersulan skärflasas sedan tunnare mot utsidan av midjesidorna, så att underdelen får en rundad bottenform med tanke på att den lutar mot kanterna, och när man fäster yttersulan ska den täcka randen i midjan, vilket gör det som vi idag kallar en blind welt. När man syr sulsömmen i midjan gör man det glesare och efteråt kommer randen och den övre delen av sulsömmen att vara helt täckta av sulan. På undersidan har man alltid en stängd kanal som döljer sulsömmen även underifrån. Detta ger en vackert rundad midja som är smal och med en högre mitt som lutar nedåt mot sidorna. Om man vill ha en mer extrem bevelled waist med högre mitt och mer snedställda sidor kan man bygga upp midjan mellan gelänken och yttersulan, normalt med läderbitar, vilket också kan öka stabiliteten om midjan är smal, och den yttre mittendelen kan vara formad som en ridge, ås, (det som vi idag kallar fiddle back waist), etc.

När man gör en avsmalnande midja, i enlighet med den historiska betydelsen, skär man randen vid midjan tajtare, som man kan se ovan, för att slutligen täckas av yttersulan.

Köttsidan av yttersulan skärflas tunnare mot kanterna.

2560

Här sätts yttersulan fast och en första formning av kanten görs, men detta är innan yttersulan sys.

Här har yttersulan sytts fast och döljs under yttersulan, där kanten nu sätts ytterligare med ett kantjärn. Minns du den första ritningen av en fasad kant som visas ovan? Här kan du se att midjekanten verkligen liknar denna.

Om man tittar på gammal litteratur från början av 1900-talet (tyvärr finns det inte mycket kvar från tiden före det), till exempel i Goldings legendariska åtta volymer om skotillverkning, kan man se att man huvudsakligen bara talade om bevelled waist, det faktum att den också var blind welted var en del av paketet. I mitten av förra århundradet hade termen blind welt dykt upp när det gäller denna typ av midjor och användes för att förtydliga beskrivningen. Därefter förändrades saker och ting ytterligare.

Tidig tillverkningsprocess av en sko med bevelled waist beskrivs i volym VI av Goldings Boots and Shoes – Their making, manufacture and selling. Skärmdump från digitaliseringen av boken gjord av: The HCC

En stor anledning är troligen att när man gör fabrikstillverkade skor där sulorna sys med maskin, och man vill göra saker och ting effektivare och rent krasst billigare, kan man inte göra midjorna på det sätt som beskrivs ovan. Men man ville ha ett liknande utseende. Detta uppnås på olika sätt, en enkel sak är naturligtvis att bara runda av kanterna, man kan trimma yttersulan tunnare mot kanterna, man kan lägga till uppbyggnader vid midjan för att göra botten rundad, och så vidare. Som jag nämnde ovan kan man egentligen inte göra blind welt, så de kan inte helt likna det som ursprungligen kallades för en bevelled waist.

Men med tiden har betydelsen av bevelled waist förändrats, särskilt i vissa delar av den klassiska skovärlden och i vissa länder. I dag talar man ofta om midjor som har en rundad botten av midjan som bevelled (här är faktisk svenska terminologin som används idag mer korrekt, vi säger ju oftast välvd midja), oftast i samband med rundade kanter, eller så kan även enbart en rundad kant av midjan kallas för en bevelled waist. Den ”ursprunglig” bevelled waist-versionen tillverkas fortfarande idag av de flesta bespokeskomakare och vissa RTW / MTO-märken som gör midjan för hand, och där kallas det ofta fortfarande för just det, en bevelled wais, ibland ”with blind welt” eller liknande tillagt. Saken är den att man också kan se ”riktiga” bevelled waists med blind welt, men med relativt raka sidor så att säga, vilket på sätt och vis skulle strida mot den ursprungliga betydelsen även om det tekniskt sett är tillverkat på samma sätt. Så förvirringen ligger till stor del i det faktum att termen nu används för olika saker, och att tillkomna termer har bidragit till förvirringen, så att säga.

I dag kallas detta för en bevelled waist. Vissa kallar det för detta eftersom det har en lätt rund, konvex undersida, andra för att det har lätt rundade kanter vid midjan, och vissa för att den har båda dessa egenskaper.

En sula med square utsida och bevelled insida (även enligt den ursprungliga betydelsen, med blind welt). Bild: Yohei Fukuda

 

Fiddle back waist

Denna term är faktiskt den som har gått längst från den ursprungliga betydelsen, vilket är intressant. Det är troligt att eftersom utseendet på den ursprungliga inte riktigt passar in i dagens samhälle, därför den helt lämnats till historien. För den karakteristiska ridgen, kammen, åsen eller kanten, mitt på midjan, som jag tror att de flesta i dag skulle tänka på när man hör fiddle waist eller fiddle back waist, är inte vad man historiskt sett syftade på när man använde denna term.

Den ”ursprungliga” fiddle waist gällde också endast kanterna, men var en beskrivning för bevelled waists (enligt den historiska betydelsen) där man hade fortsatt med färgen från kanterna längre in på sidorna. Detta för att förstärka utseendet av en mycket smal midja (eftersom i princip alla skor var svarta var det sannolikt ganska effektivt), sett underifrån skulle det se ut som mitten av ett timglas, vanligtvis tillsammans med ganska extremt snedställda kanter. Nedre delen kunde vara rundad eller ha en kant, men ridgen var inte nödvändig för att det skulle vara en fiddle back waist. Det är också ganska logiskt om man tänker efter, för om man faktiskt tittar på fiolers baksida är det vanliga att de har en rundad baksida, även om de med markerad kam finns, men vad de alla har är den mycket rundade, inåtböjda, markerade midjan. Det är troligen därför som termen fiddle waist myntades för denna typ av midjor.

Detta är ett tydligt exempel på vad man förr i tiden kallades en fiddle waist. En gammal herrsko med hög klack, som ingår i Museum of Applied Arts and Science i Sydneys samling av 800 skor från 1500-talet fram till idag.

Det här skulle inte kallas för en fiddle back waist, utan för en ”bevelled waist with ridge”.

Här är skor med både den historiska definitionen av fiddle waist – med de målade sidorna på midjan – och med det som begreppet normalt betyder idag – kammen i mitten.

Teckning av en fiddle waist från en gammal bok om skotillverkning. Vingen avser formen på markeringen mellan sulans främre del och sulans midjeparti. Men observera att det inte finns någon markerad mittkant. Foto: Daniel Wegan

Hur de flesta fioler ser ut på baksidan. Som du kan se, utan den där kanten, men med den smalare timglasformade midjan.

En del fioler har denna kant, ås, ridge, så man kan förstå varför den i skovärlden har förvandlats till att bli synonym med detta.

Som jag nämnde kortfattat, när man gjorde dessa mycket smala ser fiddle back waists såg skorna extremt eleganta och nätta ut, vad vissa skulle kalla ”feminina”. Detta utseende överlevde inte riktigt in i mitten av förra århundradet och vidare, men däremot midjor med en markerad kant på mitten. Detta är vad som så småningom allmänt skulle kallas för en fiddle back waist istället, och som i princip används av alla idag. Ursprungligen var dock en fiddle back waist en bevelled waist med kanter som var målade längre in på sidorna, vanligen tillsammans med mer snedställda kanter, alltid med blind welt och rundad botten, och med eller utan markerad kam.

Ridge, kanten i mitten, är i stort sett det enda som vi hänvisar till när vi talar om att ha en fiddle back waist i dag, oavsett midjans kant. Bild: The Hand

En sula som troligen skulle benämnas som en fiddle waist idag, men om man tittar på den enligt de historiska definitionerna så skulle det här vara en square waist.

 

Sammanfattning

Ganska rörigt, som du kan se. I mitt tycke är det dock inte lika problematiskt som vissa andra diskuterade termer, som exempelvis ”handgjord”, eftersom den sistnämnda är fylld med mycket mer värde, och många använder det trots att de vet att det är riktigt tveksamt att göra det. När det gäller definitionerna av midjor handlar det mycket mer om beskrivande termer, och även om det naturligtvis är lättare när man förstår exakt vad en annan person menar, så innebär det sätt på vilket dessa ord har ändrat betydelse med tiden, särskilt inom vissa områden av branschen  /världen, att de i dag är mer beskrivande för estetik än något annat.

Så för att sammanfatta, så kortfattat och pedagogiskt som möjligt:

Square waist
Historiskt sett betydde det: Midja med fyrkantiga sulkanter, med två 90°-kanter och fullt synliga sulsömmar etc. ovanpå randen, oavsett formen på midjans botten.
I dag betyder det: Midja med fyrkantiga sulkanter, med två 90°-kanter och fullt synliga sulsömmar etc. ovanpå randen, oavsett formen på midjans botten. Ibland kallas en platt midjebotten för en square waist, även om kanterna är lite rundade.

Bevellad waist
Historiskt sett betydde det: En relativt smal eller mycket smal midja där yttersulan är uttunnad på köttsidan mot kanterna och formad med snedställda kanter som täcker randen och den övre delen av sulsömmen. Formen på midjans undersida kan vara rundad, ha en kant osv.
I dag betyder det: Ibland samma sak som ovan. Ibland syftar det på om midjans nedre del är rundad med rundade midjekanter, ibland syftar det bara på om midjekanterna är rundade.

Fiddle back waist
Historiskt sett betyder det: En smal midja med målade sidor som skapar utseendet av en mycket smal midja med en markerad timglasform. Görs normalt endast på samma typ av midjor som en som historiskt sett beskrivs som bevelled waist, ofta sådana med mycket snedställda kanter, men termen gällde ursprungligen endast målningen med färgen. Formen på midjans nedre del kan vara rund, ha en kant etc.
I dag betyder det: I princip avser det bara midjor med en markerad kant i mitten, oavsett vilken typ av sidor som har gjorts.

Vi avslutar den här artikeln med en bevelled waist till höger och en square waist till vänster, som tack och lov skulle kallas för samma sak både historiskt och idag. Ibland kan det vara enkelt.