
Artista är en ny topplinje från spanska märket TLB Mallorca, en linje som jag har varit med och utvecklat, genom mitt arbete på Skolyx. Ambitionen har varit att plocka delar som annars främst finns på bespokeskor och introducera det i en Goodyear-randsydd mellanprislinje, vilket innebär att man får väldigt mycket skor för de 4 300 kronor de kostar. Här är ett stort reportage om detta projekt, som nu ska lanseras.
Till att börja med tänkte jag att jag skulle sammanfatta vad TLB Mallorca Artista är. Målet har varit att lyfta ribban för vad man får i mellanprissegment av Goodyear-randsydda skor, där vi har tittat och lärt oss av både några av de absoluta premium-RTW-märkena och haft hjälp av bespokeskomakare i England och Japan. Resultatet är skor med till exempel väldigt smal midja, hälkappor i riktigt läder, tajt skurna klackar och endast 1st grade-läder från de välkända garverierna Annonay och Charles F. Stead. Två helt nya läster har gjorts speciellt för Artista-serien: den svagt mejlade Picasso-lästen, och lästen Goya med en klassiskt rund tå. Den hyllade passformen för de vanliga TLB-skorna bibehålls, medan formerna är mer mer markerade och eleganta, i linje med den mer raffinerade hantverksnivån på Artista-linjen.
Artista kommer att visas för världen för första gången på London Super Trunk Show den här lördagen (läs allt om evenemanget här). Vi på Skolyx, TLB själva och andra återförsäljare öppnar sedan för förbeställningar nästa vecka, som kommer att löpa i april med förväntad leverans i maj (tidiga ordrar får skorna först). Skolyx kommer också att ta dessa på turné tillsammans med vårt kommande loafers kollektion för vårt egna märke, till Stockholm, Göteborg och Malmö i Sverige under april, och även Moskva i slutet av månaden.

Hela startkollektionen (nästan, fattas en mörkbrun balmoral oxford och en svart punched cap toe balmoral, båda på Picasso-lästen).
Nedan listas de specifikationer som alla är antingen mycket sällsynta eller unika för skor i denna prisklass:
• Extremt smal, välvd midja, vilket accentuerar skons form. Gjord med sulsöm hela vägen bak till hälen, så midjan är inte bara limmad eller durksydd som det brukar vara när midjorna är ordentligt smala på skor som inte är i högre prisklasser.
• Välvningen av midjan fortsätter in under hälen, vilket normalt nästan bara återfinns på bespokeskor. Detta skapar en starkare midja och ser mer naturligt ut.
• Hälkappa av äkta läder (inte salpa/leather board), anpassar sig till fötterna på bästa sätt och är ett levande material som kan omformas om det behövs.
• Tajta skurna klackar som följer skons naturliga linjer.
• Mycket fint slipade sul- och klackkanter, även midjekanten är fint slipad, vilket är mycket sällsynt. Det ser inte bara trevligt ut, det gör det mycket lättare att putsa dem och hålla kanterna i gott skick.
• Tät sulsöm på 8 spi (stygn per tum), tillsammans med en välbalanserad fudging.
Den ursprungliga målsättningen var att göra detta till ett pris under 4 000 kronor. Det var inte fullt möjligt, inte minst eftersom vi lagt till flera saker som vi ursprungligen inte hade tänkt. Men TLB Mallorca Artista till ett pris på 4 295 kronor, kan jag med gott samvete säga är bland de mest prisvärda skorna som du kan hitta i världen. Uppdraget slutfört, typ. För att komma hit har det varit en lång resa med många utmaningar att ta sig igenom. Här är hela berättelsen.

Mycket smala midjor.
TLB Mallorca är ett ungt märke som introducerades förra året. Namnet kommer från grundaren Toni Llobera Barceló. Hans pappa driver en läderaccessoarfabrik, gör bälten, väskor och andra saker, men Toni hamnade i skoindustrin. Han arbetade som fabrikschef på Yanko, men för några år sedan lämnade han för att bygga upp sitt egna varumärke, med egen fabrik i Inca. Det här är den klassiska skostaden på Mallorca, som fortfarande idag rymmer många skovarumärken, som nämnda Yanko och Carmina, och Camper och Meermins kontor. När han startade TLB slog sig Toni ihop med en damskofabrik och byggde upp en helt ny avdelning för att producera Goodyear-randsydda herrskor. De köpte nya maskiner, fick in några erfarna arbetare som arbetat med detta tidigare i många år, och tillsammans (Toni kan göra 80 procent av stegen i fabriken själv) utbildade man den befintliga personalen för att uppnå den nivå de var ute efter.

Artista skor går runt fabriken.
TLB lanserades vid London Super Trunk Show förra året (skrev om det i den här artikeln) och introducerade redan från början ett brett utbud av modeller och läster. Prisvärda Goodyear-randsydda skor som ligger på 3 500 kronor, vilket har blivit väl mottagna av kunderna, både dess kvalitet och utmärkta passform. Men Toni Llobera kände att han också ville göra något lite mer speciellt. Han älskade vad till exempel Gaziano & Girling och Yohei Fukuda hade gjort med sina topp-RTW-skor, speciellt den förstnämnda som tillverkar fabriksgjorda RTW (Yoheis liknar mer bespoke i sitt tillverkningssätt och kostar därmed självklart ännu mer) med inslag hämtade från bespoke.
När det var förra sommaren bestämdes att jag skulle börja jobba med TLB-återförsäljaren Skolyx, så visste Toni att jag hade mycket kunskap och vet hur många av de bästa skorna tillverkas, och har också bra kontakter i branschen. Han presenterade sina planer för mig och Emil Jansson, Skolyx-grundaren, och vi började prata om vad som skulle vara möjligt att göra, och jag fick en del hjälp från bland annat en bespokeskomakare i England och en i Japan kring vissa saker, som jag också hade kontakt med under utvecklingens gång för olika frågor som dök upp.

Ovanläder skärs ut.
Vad vi började titta på var hur man får till en mycket smal midja, medan man fortfarande gör maskinsydda sulsöm hela tiden bak till klacken. Det finns många saker som måste göras för att det ska bli bra, och att göras på ett effektivt sätt. En annan av de första sakerna vi tittade påvar att göra klackar som skärs väldigt nära ovanlädret. Personalen i TLB-fabriken är riktigt skickliga och har i många fall decennier av erfarenhet, men flera av de element som vi skulle introducera för Artista var nya för dem, så de var tvungna att prova nya saker under utvecklingen. Jag har varit imponerad av hängivenheten här, hur de har tagit itu med varje utmaning med fokus på hur man löser det, i stället för att bara gnälla över svårigheterna. Och många av förbättringarna på skorna har kommit från de anställda själva.
När jag och Emil Jansson åkte ner till Mallorca i september, hade några första Artista-samples gjorts.
Det var min första gång i Inca, och känslan av skofabrikerna här är lite liknande den som finns i till exempel Asakusa i Tokyo eller Marche i Italien. Det är ofta byggnader i stadsmiljö, och ganska små. Inte samma större, mer industriella byggnader i den andra stora spanska skoregionen Almansa eller Northampton i England (även om de stora fabriksbyggnaderna där ofta är mycket gamla).
Vi gick in på Toni Lloberas alltid mörka kontor, av någon anledning har han alltid gardinerna neddragna, det kände nästan som att gå in till en maffiaboss, en Toni Montana. Alla likheter slutar dock där, Toni är en mycket vänlig och glad herre, och stämningen på fabriken är varm och öppen. Fabriken är mycket mer välorganiserad och prydlig än de flesta skofabriker jag har besökt, och det verkar finnas en stark laganda bland personalen, människor går inte bara till jobbet och gör sina timmar utan är engagerade i vad som görs och deltar i processen i att utveckla fabriken och produkterna.

Några av de första TLB Artista-proverna, som vi arbetade på under vårt första besök på fabriken.
De första proverna hade några bra delar, men mycket arbete återstod, vilket var förståeligt. Här hade de verkligen pushat midjans så smal som möjligt och skurit klackarna mycket nära. Med det sätt som dessa RTW-läster är utformade med metalltäckt platt botten på hälen, och hur TLB gör bottningen med Goodyear-söm och rand som går hela vägen runt skon (inte som till exempel britterna som gör skor där du har en 270° rand och en separat hälbas), såg klacken ut som en separat del av skon var för liten, i stället för den enhetliga formen som du vill uppnå med en tajt klack. Vidare hade midjan en obalanserad form, och stygnen visade sig under den slutna kanalen.

De första sampleskornas klackar sedda bakifrån, inte perfekt balanserade mot ovandelarna Syns speciellt på skon till vänster med en avsmalnande klack, det ser ut som en separat del av skon.

Kanske inte den bästa bilden, men du kan se hur midjorna inte har en perfekt form, insidan går för långt framåt, plus att den främre delen av sulan upplevs som ganska bred.
Vi gick igenom en hel del olika saker kring konstruktionen, Toni som har en vana att alltid vilja prata med fabrikspersonalen direkt när saker dyker upp lyfte ständigt telefonen för att ringa till olika ställen av fabriken (det är på tre våningar, så snabbare att ringa än att springa runt) för att få anställda på olika stationer kommer för att notera olika saker. Ofta gick de ut med ett halvgjort sample, kom tillbaka ett tag senare där de hade försökt det som diskuterades, vi kollade, och de gick antingen ut för att försöka igen eller så var vi nöjda. Naturligtvis spenderades mycket tid ute fabriken också på de olika stationerna. Under dessa första dagar på Mallorca bestämde vi oss för de flesta delar av hur vi ville att skorna skulle göras, nu handlade det om att lösa detta i fabriken på ett bra och effektivt sätt och – utveckla de nya lästerna. Vi började med en svagt mejslad läst, eftersom det generellt är lättare att utveckla lästen med rund tå från denna än motsatt.

Ett prov som gjordes under vårt första besök i Mallorca efter att arbetet med Artista drog igång. För aggressivt insmalnad midja och välvningen är varken rund eller fiddle back, och du kan se sömmen komma genom sulan. Vi hoppade också över spikdekorationen där fram.
Jag kommer inte att gå in på alla detaljer om detta, men under hösten och vintern har en stor mängd lästprover och sampleskor gjorts. Det var en utmanande tid. Toni som arbetar med en lastmästare i Alicante var tvungen att resa dit för varje steg i utvecklingen av lästerna, och när ett lästprov var klart tillbaka till Mallorca för att göra ny provsko (förbättra sakerna på tillverkningen som lyfts fram från tidigare sample), skon skickades till oss i Sverige, vi gav feedback, och en ny omgång startade. När vi var på den femte eller sjätte versionen av lästen, och fortfarande arbetade med små detaljer, började lästmakaren i Alicante bli lite irriterad. Men det var värt det. I slutändan känner vi att vi lyckades lösa alla saker vi ville, utseendet är väldigt elegant men ändå inte för spetsigt, och den utmärkta passformen för den vanliga TLB-linjen är kvar. Även om formen är lite annorlunda är måtten på varje område av skon densamma. Storleksmässigt är de precis som vanliga TLB rätt ”true-to-size”, de allra flesta har samma storlek som i exempelvis Crockett & Jones eller Carmina.
För den svagt mejslade Picasso-lästen inspirerades vi bland annat av Yohei Fukudas mejslade läst och Gaziano & Girling’s MH71-läst. Förutom Picasso utvecklade vi också en läst med klassiskt rund tå, som sen kallas Goya. Denna är inspirerad av till exempel John Lobb Paris 7000-läst och Hiro Yanagimachis runda läst. De lutar båda nedåt relativt mycket över vampen fram till tåspetsen, vilket inte är den klassiska mallorcanska looken, och tåsprängningen är också lite lägre än standard.

Den första versionen av den svagt mejslade Picasso-lästen. Mycket har förändrats sedan dess, både på baktill på utsidan är formen mer krökt, och fram har formen markerats över vampen och tåpartiet sluttar nedåt mer.

Så här såg en av de tidiga lästversionerna ut från sidan.

Här börjar vi komma närmare den slutliga versionen. Det var lite för platt på framsidan här, och tå inte perfekt fortfarande.

Här testade vi en lite annorlunda sulfinish. Den skippades…

Här är första sample gjort på den slutgiltiga versionen av den svagt mejslade lästen Picasso, provet är från december. Här testades också passformen av ett antal personer för att se till att det fungerade i verkligheten, inte bara på pappret. Nu var det ”bara” en läst med klassiskt runda tå och alla detaljer i tillverkningen kvar att slutföra.

Det här är från ett besök på fabriken i februari, där Toni testar det första försöket av den runda lästen, vilken blev lite för spetsig. Vi funderar faktiskt hålla den här lästen dock som en med mandelformad tå.

Här är några bilder av den första färdiga provskon på Goya-lästen med en klassiskt rund tå.

Goya i profil.
Jag pratade om midjan och klacken förut. Båda dessa är delar som är relativt synliga, saker som folk märker. Vad vi ville göra var att förfina även andra detaljer, detaljer som kanske inte är uppenbara för alla, åtminstone inte först, men som definitivt spelar roll. Hälkappor i riktigt läder är en sådan sak, en viktig del i att erbjuda något mer exklusivt och bättre, eftersom det är ett levande material som formar sig väl efter foten, och som kan omformas om så behövs. Vanligtvis finns det bara på skor i klart högre prisklass. Fabriken fokuserade också på sulkkantbehandlingen. En mycket slät sulkant gör mycket för utseendet, och gör det mycket lättare att putsa kanterna. Så efter maskinslipning sattes ett segment med handslipning med vanligt sandpapper in, där även midjekanten görs ordentligt slät, vilket i princip måste göras för hand för att uppnå ett riktigt bra resultat. Om du kollar in ett par Artista IRL, dra fingret över ena kanten och jämför det med andra skor, och du kommer att förstå vad jag menar.

Flera steg med slipning och behandling av skons kanter har gjorts före de slutliga slipmaskinerna, och här blöts kanterna innan för ett bättre slutresultat.

Efter de sista slipmaskinerna görs den slutliga slipningen av kanterna, även midjan, för hand på Artista.

Slät slipad sulkan, tät sulsöm och fint utförd fudging (dekorationen av randen).
TLB har också provat olika sätt att göra sulkanten och dekorera med fudge wheel. Här är sulsömmen nu relativt tät för fabriksgjord-RTW, 8 spi (stygn per tum) och med fudging hela hela vägen ut till kanten, med kanten helt jämn etc.
För den välvda midjan experimenterade fabriken med en mycket stor uppbyggnad, men det såg inte så bra ut och var svårt att få balanserat med den smala midjan. Vad jag är mycket nöjd med är att fabriken har lyckats göra en gummisulversion av Artista, där midjan lika smal som lädersulade versionen och midjekanterna är också snyggt rundade. Ser fantastiskt ut för vara en gummisula.
En slutgiltig detalj, men ändå väldigt viktig, slogs faktiskt bort av fabriken först. Vi ville ha midjan att gå in under klacken, men det är väldigt komplicerat att göra med de förbyggda klackarna som används i fabrikstillverkade skor (i princip alla, även premiummärkena har detta). Förra veckan lyckades fabriken dock hitta en lösning för att göra detta. Det är ett utmärkt tillägg till specifikationerna, eftersom det gör midjan starkare. Hela syftet med den välvda midja från början, eller fiddle back waists, är att göra midjan starkare. När du bygger klacken bit för bit är det lättare att justera för midjan som går in under klacken, men för fabrikstillverkade skor är midjor med välvning nästan alltid utplattade ut mot hälen. Detta tar bort mycket av förstärkningseffekten. Så att ha ”the real deal” här är en stor förbättring.

Först försöket att ha välvningen fortsätt in under klacken.

Fudge wheel-maskin.

Picasso-lästen.

Det sista steget i finishen är att putsa skorna för hand.
Detta är avsikten med TLB Artista, om bra sätt att utveckla dem vidare hittas kommer det att göras. Och TLB har sagt att det aldrig kommer att bli några kvalitetssänkingar, något som tyvärr är vanligt, att märken till exempel börjar använda sämre läderkvalitet eller byter från salpa/leather board-hälkappor till plastkappor och liknande saker, samtidigt som priset ligger kvar. Med TLB ska kunderna veta vad de får och om förändringar görs blir det att förbättra saker och ting, och snarare höja priserna om det skulle vara nödvändigt, än att dra ned på kvaliteten. Så de av er som köper Artista skor, ge gärna feedback på saker som kan hjälpa till att göra skorna ännu bättre.

Här gjordes några prov där mönster kontrollerades. Några var okej, men vi gjorde tåpartiet kortare på punched cap toe balmoralen fram till höger, och faux full broguen i mitten bak gjorde mönstret om en hel del för att bli bättre balanserat. Om du tittar nära kan du se att avståndet mellan snörningen och hur mycket det går utåt nedtill är lite annorlunda på oxford-modellerna, vi experimenterade lite för att hitta vilket som blev bäst. Ingenting lämnades åt slumpen. Överst till vänster är det första försöket på den runda lästen, vilken blev lite för spetsig.
När vi bestämt vilka modeller som ska ingå i startuppställningen för Artista har det uppenbara fokuset varit på mer eleganta modeller, vilket kan visa upp de eleganta formerna och hantverket på ett bra sätt. I många fall har jag, Emil och Toni också en liknande smak, till exempel den speciella adelaide-modellen jag har från Yohei Fukuda var en som Toni älskar, som vi gjorde en version av. Den fullständiga listan över modeller för lanseringen är följande:
- Special adelaide, Vegano dark brown och Vegano burgundy, Picasso-lästen (svagt mejslad)
- Wholecut, svart läder, Picasso-lästen, med svagt inåtlutad klack.
- Punched cap toe balmoral, svart läder, Picasso-lästen
- Plain cap toe balmoral, Vegano dark brown, Picasso-lästen
- Faux full brogue oxford, Vegano brown och Vegano burgundy, Picasso-lästen
- Austerity brogue, Vegano light brown, Picasso-lästen
- Plain cap toe oxford, black, Goya-lästen (klassiskt rund tå)
- Punched cap toe, dark brown reverse calf suede (med citygummisula) och Vegano dark brown, Goya-lästen
- Balmoral semi brogue, Vegano brown, Goya-lästen
- 3 eyelet derby, Vegano light brown, Goya-lästen
Personligen är jag verkligen nöjd med hur Artista blev tillslut. Jag hoppas att bilderna i det här inlägget kan ge en känsla för varför, och att ni som får se dem i verkligheten och kanske också köper ett par kommer att bli imponerade av vad du får för det här priset.

Svårt att inte vara nöjd med något som ser ut så här. Special adelaide, Vegano burgundy, Picasso-lästen.
Fantastiskt reportage Jesper! Skorna ser onekligen riktigt fina ut och jag ser fram emot att klämma på dem när ni kommer till Stockholm (snart hoppas jag?). En naturlig följdfråga på artikeln blir ju dock hur ni har lyckats lösa att erbjuda skor med dessa specifikationer till ett så pass konkurrenskraftigt pris? Sedan undrar jag vad Vegano innebär. Sett att andra TLB skor också har det men inte funderat på innebörden.
Erik R: Stort tack! Kul du uppskattar både reportaget och skorna. Stockholm blir någon gång i april är planen.
Det är absolut en rimlig fråga. Det är en kombination med saker, dels en sådan krass sak som rätt tajta marginaler, dels en bra gjord effektivisering av de olika delarna i fabriken. Sedan är det så klart så att det finns saker som skiljer sig mot exempelvis de riktiga premiummärkena eller bra bespoke, ex är läderkapporna vi använder av en enklare variant än de helt handgjorda som används i ex bespoke, och noggrannheten och tiden i fabrik är högre på skor som kostar dubbelt eller mycket mer än så, ex finishen görs betydligt snabbare här än i en fabrik som Gaziano & Girlings eller Edward Greens (skorna ovan, särskilt de på översta bilden, är putsade extra av oss, inte så de levereras till kunder, tyvärr 🙂 ).
Vegano är garveriet Annonays benämning på sitt crustläder (ska förtydliga detta, bra input).
Aaah….! Synnerligen spännande; tackar! Ser fram emot att prova ett par!
Kommer det komma loafers i detta fantastiska utförande?
Skulle precis köpa ett par C&J pennys men väntar hellre in era om ni ska släppa en lite schystare loafer?
Lasse: Tack, trevligt höra! Bara passa på nu i vår 🙂
Emir: Inte till sommaren som det ser ut, vi behöver ta fram en bra loaferläst, och kommer nog dröja lite. Men planerna finns!
När visas de i Stockholm? Kommer det finnas provex av respektive läst?
Hej Jesper,
och tack för ett (som vanligt) bra och intressant inlägg. Jag blir ju fantastiskt sugen på att köpa ett par, men har smala fötter och smal häl. Crocket and Jones lästvidd E ett exempel på märke som, beroende på modell naturligtvis, passar mig fint. Finns Artista i lästvidd E eller tror du det kommer gå iaf?
För övrigt – tack för en intressant, läsvärd och ibland rolig blogg. Mitt enda förbättringsförslag är om du kan få texten att ligga still – även vid de fall som bilderna laddas ned i efterhand. En liten, men irriterande sak när man som jag ofta läser bloggen över en långsam uppkoppling.
Keep up the good work!
Lasse: Någon gång i april är planen, vi hoppas kunna sätta datumen ganska snart. Bara Picasso-lästen kommer finnas att prova, men de båda lästerna är i princip identiska till passform, bara tåformen som skiljer.
Oscar: Kul du tycker skorna ser intressanta ut! E är Crocketts standardvidd, F är standardvidd för TLB Mallorca, och som nämns ovan är passformen relativt lik, så bör kunna fungera fint för dig.
Tack för vänliga orden om bloggen! Är medveten om det problemet, är att det är för mkt jobb med ta fram bilder i olika storlekar (vill ha bilder som kan tryckas om behövs) så låter bloggbilderna vara lite stora pga detta. Inte optimalt, men gör min arbetsbörda lite mindre hård.
Var i Stockholm kommer man kunna se/prova dem? Och när är deadline för att lägga en beställning som pre-order för leverans i maj?
Johannes: Det kommer att bli den 24 april hos Blugiallo på Artillerigatan som det ser ut nu, spikas och kommuniceras inom kort! Alla beställningar som läggs i april är planen att de ska levereras i maj, dock kan de som lagt ordrar tidigt eventuellt få dem tidigare i månaden.
Kunde inte hålla mig så beställde ett par, ska bli riktigt kul att prova.
Vad är tåkappan i för material?
Johannes: Trevligt! Tåkappan är i celastic, det gäller i princip alla fabrikstillverkade skor (även upp till ex. Gaziano & Girling Deco eller Edward Green Top Drawer), det är helt enkelt så liten förbättring i funktion (enda egentliga fördelen är att de kan omformas) kontra ökade kostnaden för material och arbetsinsats att inte anses värt göra dem i läder.