Reportage – Gaziano & Girling bespoke, del 2

Dags så för andra delen i serien om tillverkningen av ett par bespokeskor hos Gaziano & Girling som jag beställt. Nu handlar det om processen sedan måttagningen, när en första version av lästerna gjorts, mönstret har tagits fram och en testsko har tillverkats, som jag då har provat på en första fitting.

Del 1 i inläggsserien återfinns här.

Daniel Wegan, som leder Gaziano & Girlings bespokeavdelning där han är anställd som lästmakare men också gör bottningsarbete på kvällar och helger, började med att beställa en MH71-läst i UK10 F-vidd (extra bred, E är standard hos G&G) i trä från deras leverantör Springline. Det är den storlek jag har i RTW hos företaget, och även om den på många sätt inte sitter jättebra på mig så är det så klart logiskt börja med den nu när det är en MH71-form jag vill ha på min sko. Därefter har Daniel efter mina mått tagit bort och lagt till material på lästen för att korrigera dess passform och göra en personlig läst. Som de flesta vet är det även när det handlar om full bespoke väldigt ovanligt att man tar ett träblock och börjar karva ur en läst från scratch (även om det är något Daniel också kan och gör emellanåt), utan nästan alltid har man en läst som man utgår ifrån, en basläst. Dels raspar och slipar man då ner den där det behöver tas bort material, och så används så kallade ”fitting pieces” där man tar läder som limmas dit på träet och sedan slipas och formas vid de ställen där det behöver byggas upp. Hela tiden går man tillbaka och jämför mot olika mått, konturteckningar och så vidare.

Här originallästerna direkt från lästfabriken.

Här har Daniel påbörjat arbetet med att göra om lästerna efter mina mått. Man kan se de tre stegen med fittings-arbetet om man börjar från höger där en grovt tillskuren bit läder passas in hjälpligt och sedan limmas dit. Därefeter börjar man slipa ned den, som gjorts på insidan av högerskons läst, och så på utsidan på densamma ser man hur det ser ut när det är färdigslipat.

När första versioner av lästerna är klara gör Gaziano & Girling en provsko som i relativt stor utsträckning ska likna den slutgiltiga skon. Skon görs i samma modell och mönster som det kunden beställt,  och de görs till ungefär till samma standard i uppbyggnad och allt som deras RTW skor, det vill säga med läderhälkappa och Goodyear-randsöm och så vidare, dock med sämre överblivet läder och nån sorts billiga gummisulor och så. Men man ser det som en bra möjlighet för företagets bespokeskolärlingar att träna på diverse moment när det gäller testskorna, och dessutom får kunden en bättre bild av slutresultatet om man faktiskt gör en testsko som är i många avseenden som det som beställts.
Skorna jag ska ha är ett par austerity brogues. Jag hade specificerat en lite annan form på mittendelen av vingen på vampen, en lite spetsigare sådan än vad den är på G&G:s RTW-modell Connaught som är förlaga då, så under mönstertillverkningen bollade Daniel med mig kring detta. En småkomisk utväxling av bilder och beskrivningar genomfördes innan han fick till det som jag önskade.

Så här såg den första versionen ut av tådelen som Daniel skurit ut. Han hade förlängt spetsen men inte riktigt gjort böjningen innan idealt, i min mening då.

Jag svarade med beskrivning och denna bild där jag ritat ut hur jag ville få till jämnare böj.

Daniel försökte igen…

…och jag korrigerade igen…

…innan han slutligen fick till det som jag ville.

Daniel Wegan var som kanske bekant med under Shoegazing Super Trunk Show förra lördagen, och på fredagen innan besökte han Skoaktiebolaget som ju säljer och är agent för Gaziano & Girling i Sverige, och då passade vi på hinna med en fitting för mig. Daniel berättar att han alltid är lite smånervös innan en första fitting-session, då han inte har någon aning om hur bra han har tolkat fötternas form, måtten och mina uppgifter om hur jag vill ha passformen och så. Vad som är tydligt direkt när jag satte på mig testskorna är att de är för tajta framför allt för lilltårna, där det klämmer rätt rejält. Daniel menar att han oftast gör det lite mindre här till första fittingen för att det är enklare att då avgöra hur mycket som ska läggas till, än att riskera för stort och behöva bedöma hur mycket luft det är inne i skon, även om det nu kanske blev lite väl mycket undermått.

Han klämmer och känner på olika ställen på skorna, och ritar med en penna på olika sätt för att markera ut vad som behöver göras vad. Jag berättar samtidigt hur jag upplever det hela, och förutom då att de är för tajta fram så är de redan rätt bra kring hålfot och hälparti, även om det behöver tas in lite i hålfoten på vänsterskon och området precis bakom stortåknölen behövder tas in lite ytterligare på båda lästerna (extra svårt här då jag har viss hallux valgus-problematik och det inte får trycka på knölen). Mönstret behövde också korrigeras lite, då jag har rätt lågt placerad knöl på utsidan av ankeln, så här behöver mönstret skäras så kanten hamnar längre ner än vad den gjorde (G&G:s RTW är rätt höga här har jag märkt, lite problematiskt för mig ibland). Efter att jag haft på mig skorna och traskat omkring i dem i butiken ett tag känner jag också att vi behöver lägga på lite till på hälarna där jag har haft lite problem med förhårdnader tidigare som jag naturligtvis vill undvika att det kommer tillbaka.

En lite smånervös Daniel Wegan innan jag ska sätta på mig första testskorna och han får veta hur bra eller dåligt han fått till det hela.

På fötterna.

Här kan man om man tittar noga se hur det klämmer vid lilltårna och buktar ut där.

Daniel klämmer och känner på fötterna för att hjälpa till avgöra vilka korrigeringar som behöver göras. Man använder en kortare hälkappa, likt på RTW, än för färdiga bespokeskorna för att känna och se tydligare hur de följer hålfoten, och också kunna se hur veckbildningen blir. Att tolka veckbildningen på testskorna är en del i att få fram vilka passformskorrigeringar som behöver göras.

Allt markeras ut på skorna med en penna.

Sedan är det dags för det mest spektakulära momentet under fittingen, när Daniel skär upp delar av skorna. Som jag var inne på i första inlägget om G&G bespoke så försöker Daniel samla på sig så mycket information som det bara går vid varje beställning, och även om inte allt används vid framställningen av varje par så lär han sig av det och får sakta men säkert en större och bredare kunskapsbas kring så många olika aspekter som möjligt. Att skära upp hål in i skorna görs för att ge en lite förbättrad bild av hur utrymmet ser ut på valda delar. För när man gör bespoke så handlar det i grunden om att få till så lite luft som möjligt överallt, utan att det blir för tajt och obekvämt, lite kortfattat och generaliserat. Exempelvis noterade Daniel när han skar upp hälkapporna här att han kunde korta bindsulan något, då det fanns lite onödig space där, hälen kan ju fortfarande vara lika stor bara att han flyttar fram den bakre så kallade ”feather edgen”, alltså kanten på lästen.
Sedan är det så klart så att när man skär upp på det här viset vid exempelvis lilltårna och så och foten får ”flyta ut” helt obehindrat så sticker den ut mer än den så att säga ska göra i skorna när den håller emot, så gäller att lära sig tolka det här också på rätt sätt.

Daniel kommer nu att genomföra de modifieringar som behövs för att på allvar börja närma sig en riktigt bra passform. För att få till mer plats för lilltårna pratade vi om att han troligtvis kommer lägga till en del också på insidan av skon, kanske egentligen allra mest där, för att så att säga flytta över foten dit och få mer utrymme luftigt på utsidan. Sedan görs ännu ett par testskor. Han gör i nästan alla fall minst två fittings, den första innebär ofta att man hittar en hel del som behöver rättas till, men efter den andra ska det förhoppningsvis vara bara mindre saker som behöver ändras innan lästerna är klara och de riktiga skorna förs. Troligtvis kommer han bara skicka skorna till mig och så får jag bedöma och ge utlåtande, plus ta bilder, vilket bör räcka. Nu kommer det dock inte vara lika snabbt mellan bitarna, så nästa och sista del i inläggsserien lär bli någon gång under nästa år.

Fram med kniven.

Voilà! Som synes är tåkappan i så kallad celastic, plastimpregnerad textil. Det används för tåkapporna hos i princip alla fabriker som gör RTW-skor. Det som varierar mellan olika pris- och kvalitetsnivåer är materialet i hälkapporna.

Och här använder G&G även för sin RTW (som ju då testskorna är gjorda som) riktiga läderkappor, som är ordentligt tjocka, och därför svåra skära igenom. Enda egentliga skillnaden mot bespoke är att kapporna inte går lika långt fram i hålfoten på RTW.

Dags att prova igen. Nu när inget tar emot sjunker som synes lilltårna riktigt långt ut, riktigt så mycket plats behöver inte göras för dem.

Som synes ska man ha rätt mycket luft framför tårna, ungefär 2,5-3 cm brukar man säga. Undantag är skor med väldigt rund tå där det kan vara kortare, och är de väldigt spetsiga behövs ännu mer utrymme.

Här kan man se att bindsulan går lite längre bak än hälen, vilket hade varit svårt upptäcka om man inte skurit upp. Kan Daniel korta underkanten här för ännu bättre passform.

På de färdiga skorna sedan kommer Daniel ha förstärkningsbitar i läder som går hela vägen fram längs sidorna, åtminstone på insidan, där den kommer gå från häl- till tåkappa. Vid stortåknölen och min hallux valgus kommer han för tryckavlasta extra och få så fin lästform som möjligt skärfla ut och göra som ett hålrum precis här.

Eftersom det är så kul med isärskurna skor kommer här ett par till bilder på dem.

Här ser man hur tjocka hälkapporna i läder är.