När jag nyligen skrev i sociala medier om Goodyear-randsydda skor som tillverkas utan plirband – den kanvasremsa som limmas fast på bindsulan som randen fästs i – blev flera personer förvånade över att det finns något sådant. Även om standard på fabrikstillverkade Goodyear-randsydda skor är att använda plirband, finns det fortfarande ett gäng som gör det på det gamla vanliga sättet där en ritsläpp karvas ut ur läderbindsulan.
Jag har skrivit om detta tidigare, men det är nog värt att lyfta fram det igen. När Goodyear-symaskinen introducerades i skotillverkningen använde man som standard tjocka läderbindsulor som man skar ut en ritsläpp (holdfast på engelska) ur. I själva verket ingick den maskin som skar ut detta ritsläpp normalt i maskinparken när en fabrik köpte en Goodyear-maskin. Den ritsläppen var tunnare än det normala ritsläppen vid handrandsöm (även om vissa, särskilt cowboy boots med spetsiga tår, skar ut ritsläppen på liknande sätt för hand för att lättare kunna sy fast randen i tåområdet), och kunde skäras ut med en flärp både från insidan och utsidan, eller från en av sidorna, normalt från insidan (som man ser på den översta bindsulan ovan).
Problemet var att det var vanligt att maskinen skadade läderfästet eller att det blev bräckligt, särskilt i tåområdet, eftersom det var ganska tunt. Man var tvungen att vara försiktig och använda bra material. För att förenkla började man förstärka den med kanvastyg. Tiden gick och så småningom började man använda enbart ett fastlimmat plirband (som man ser på den nedre bindsulan ovan). Det var billigare eftersom man kunde använda en tunnare lädersula, och var enklare att tillverka. Detta blev standard för Goodyear-randsydda skor. Med det sagt finns det fortfarande ett gäng som gör Goodyear-randsydda skor utan plirband, vilket framgår av fotot, märken som Bridlen, Viberg, JM Weston (i liten utsträckning fortfarande, tror jag, var mer förr) och ett gäng i Italien (det som ofta kallas flex Goodyear där görs på detta sätt).
Läs mer om Goodyear-randsydda skokonstruktionens historia här.
