I dagens läge gör människor sitt bästa för att undanröja alla typer av hinder och göra tillvaron så smidig och bekväm som möjligt. Detta gäller även för skor, där ”mjukt och flexibelt” tar över allt från klassisk RTW till bespoke-skor. Tankar om denna utveckling i dagens artikel.
Människor är i allmänhet bekväma av sig. Vi kan så klart pressa oss själva, anta allvarliga utmaningar och uppleva extrema påfrestningar, men om vi kan vill vi återvända till den där komforten. Det är vår bas. Särskilt i första världen, där en stor majoritet kan leva bekväma liv. Liv där saker och ting ska anpassa sig efter oss, inte vi anpassa oss efter dem. Vi vill till exempel kunna titta på vad som helst exakt när och där det passar oss, vi vill att en Uber eller e-scooter ska ta oss dit vi ska när och där det passar oss, och vi lämnar våra slipsar och konstruerade kavajer för denim med stretch och mjuka overshirts.
Detta gäller även för skor. Att vi lever i sneakersens tidevarv har sannolikt ingen missat. I dag har nästan alla skomärken, oavsett om det är en tillverkare av Goodyear-randsydda skor eller till och med bespokeskomakare, även sneakers eller den typen av skor. Detta är en sak, att dessa mjukare, ofta mycket dämpade typer av skor blir allt vanligare.
Det andra är att vi ser mer och mer av detta även bland de mer traditionellt tillverkade skorna. Jag skrev om detta nyligen, det faktum att vi ser mer och mer dämpning i både klassiska skor och även bland workwear boots, och de problem som all dämpning medför. Det är också så att skor blir mjukare på andra sätt, med fler och fler ofodrade och / eller mjuka ovanläder, och med mer flexibla konstruktionsmetoder, som varierar enormt i hur det görs och vad det egentligen betyder.
Nu är allt detta logiskt, det är vad folk efterfrågar, så det är vad skomärkena erbjuder. Jag har pratat med en hel del märken om detta, och många säger rent ut att de inte gillar att erbjuda dem, till exempel när det gäller märken med egna fabriker köps dessa mjukare typer av skor i många fall från andra fabriker än deras egna, vilket innebär att den egna personalen inte gynnas och att de tenderar att ha lägre marginaler på dessa (även om det för märken som inte producerar själva kan vara tvärtom, med bättre marginaler). Någon kallade det till och med för ”ett nödvändigt ont”. Ofodrade skor och liknande är bättre, de kan tillverkas mer som producenternas vanliga utbud och ger på sätt och vis till och med en extra marginal eftersom både material och arbetskraft är mindre på denna typ av skor.
Det påverkar också hur de vanliga randsydda skorna tillverkas. En uppenbar sådan är användningen av mjukare typer av sulor, både när det gäller läderbindsulor och yttersulor av läder och gummi. En annan är valet av ovanläder, där mjukare läder blir mer populärt. Och så har vi användningen av ”backings”. Traditionellt sett, särskilt för märken i högre prisnivå och bespoketillverkare, använder man sig av riktiga backings – skinnbitar – mellan ovanlädret och fodret för att ytterligare förstärka skorna och få dem att behålla sin form bättre. Nuförtiden går märken och bespokeskomakare (jag har talat med flera om det, och det gäller särskilt de större bespoke-tillverkarna, och det kommer troligen att övergå till fler mindre tillverkare också med tiden) i många fall bort från hur de traditionellt gjorde skor, och går över till mjukare konstruktioner och material, för att tillgodose hur människor vill ha sina skor i dag.
I vår tid är det omedelbar komfort som eftersträvas och att behöva gå in i skorna ses i allmänhet som något negativt. Det spelar ingen roll om de faktiskt kommer att bli ganska mjuka och riktigt bekväma med tiden, den typen av tålamod blir mer och mer sällsynt. Naturligtvis är skointresserade människor som sannolikt de flesta som läser Shoegazing okej med det, men vi är en mycket liten grupp människor i det stora hela.
Det är inte nödvändigtvis något fel med mjuka flexibla skor (dämpning är en annan sak, som redan nämnts ovan), åtminstone inte i de flesta fall. Att enbart använda uppbyggda, stödjande skor är inte heller bra för fötterna, även om det kan vara det bästa valet särskilt för dagar då man går mycket. Vad folk dock måste förstå är att det vi ser ta över nu är mindre hållbara skor med kortare livslängd.
Det gäller inte bara limmade skor, sneakers och trainers som är svårare att sula om och reparera i allmänhet. Det gäller även de mer traditionellt konstruerade skorna, men de mjukare varianterna som nu blir allt vanligare. En ofodrad sko lever normalt sett mindre än hälften av tiden jämfört med en sko fodrad med läder, eftersom man har ett lager läder mindre (plus backings), vilket oundvikligen innebär att ovandelen spricker snabbare. De mjukare bindsulorna och yttersulorna är mindre hållbara, och även om det är en konstruktion som går att sula om så gnager det på antalet gånger som skorna kan omsulas i snabbare takt. Om det är något som världen behöver är det produkter som håller längre och som kan minska vår konsumtion – inte tvärtom.
