Världen av klassiska skor innehåller många olika begrepp, och i vissa fall blandas de ihop. Särskilt för den som nyligen börjat intressera sig för ämnet kan det vara komplicerat att begripa skillnaden, eller inte blanda ihop saker och ting. Här förklaringar av några av de olika begrepp som ofta blandas samman.
Spaltmocka/Split suede – Reversed calf
Mocka, eller suede på engelska, syftade från början enbart på den lädertyp som innebär att köttsidan på huden slipas och får en sammetsliknande yta. När massproduktion kom in i bilden och det kapitalistiska systemet gjorde att strävan efter effektivisering snarare än kvalitet ökade än mer än tidigare, började man klyva hudarna i två (eller ibland till och med tre) delar, och slipade nedersidan på båda delarna. Det ser egentligen precis ut som hel mocka, men är då tunnare och i många fall lite känsligare. Den delade mockan bör egentligen benämnas split suede, eller spaltmocka på svenska, medan hel mocka heter för reversed calf. Nuförtiden kallas dock i princip allt mocka, vilket gör det svårt att veta vad som är vad, och när du inte informeras är det svårt förstå skillnaderna. Som någon sorts tumregel så är i regel skor som kostar under 4 000-5 000 kronor i spaltmocka (undantag finns så klart), medan skor över den prisnivån oftast använder reversed calf.
Brittiska Charles F Stead är ett av världens främsta garverier när det gäller mocka. Här ovan är Repello Calf, vilket är en mycket populär spaltmocka.
F Stead har så klart också en reversed calf i sitt utbud, som kallas Janus calf suede. En mycket tät och fin mocka.
Cuban heel/kubansk klack – Tapered heel/Inåtlutad klack
På helt handgjorda bespokeskor görs inte sällan en svagt inåtlutad klack, så kallad tapered heel. Du vill få ett nättare intryck, och en jämnare linje baktill där hälpartiet övergår i klacken. Ganska ofta benämns en sådan klack som Cuban heel, kubansk klack, men det begreppet syftar egentligen på en visserligen inåtlutad klack men där den också är rundad i en konkav form. På herrskor är den kubansk klack allra vanligast på grövre arbetarkängor.
En kubansk klack på känga från svensk-italienska Project TWLV.
Här svagt inåtlutande klackar, tapered heels, på mitt senaste par från Yohei Fukuda. På översta bilden syns hur det ser ut i profil.
Mycket handlar så klart om historia och estetik, men också rent praktiska belägenheter vid produktion. När du bygger en klack för hand och också gör den väldigt tätt skuren, är det enklare och ofta upplevs snyggt när du gör den inåtlutad, särskilt baktill. Det kan till och med vara svårare bygga en helt rak klack. På fabriktstillverkade skor används alltid färdigbyggda klackar, och även om det går att slipa till en lutning i efterhand (och också görs ibland) så är det enklare att bara sätta på en klack med raka sidor och jämna ut detta istället för att forma om varje klack. På de grövre arbetarkängorna är det också färdiga klackar som görs, men på den typen av grova skor ligger klackkanten långt ut och det kan vara enklare att forma till en konkav runding utan riskera gå i skons ovanläder.
Randsöm – Avlappssöm
När du är helt novis och hör om randsydda skor får du ofta lära dig att du kan se på sömmen på sulkanten, som också ska synas undertill, på att det är en randsydd sko. När du blir mer insatt lär du dig att så inte är fallet, men av någon anledning så hänger det ganska fortfarande ofta kvar att den söm som går från ovansidan av randen ned under sulan skulle vara randsömmen. Så är det då inte, denna söm kallas för avlappssöm, eller sulsöm. Randsömmen syns aldrig, den ligger inne i skon och håller fast bindsula, ovanläder och rand, och kan då göras både med en Goodyear-symaskin (även om det då sys i ett kanvasband fastlimmat i bindsulan) eller för hand.
Randsömmen syns här på en sko i Crockett & Jones fabrik, där den sytt fast randen med ovanläder och plirbandet, som gömmer sig under korkmassan. Nästföljande steg i produktionen är att yttersulan sätts på och sys med en avlappssöm.
Avlappssömmen ser sedan ut så här sedd från ovan. Bild: Short of Shoes
Ekgarvad sula – Vegetabiliskt garvad sula
Sulläder görs alltid av vegetabiliskt garvat läder, ofta av hudar från äldre kor som gärna får ha kalvat (huden blir segare och tuffare då) och allra helst av dess skuldra. Det är i princip rakt motsatt till ovanläder, där du vill ha det från unga kalvar och helst från delar nära ryggraden nedtill, och det är nästan alltid kromgarvat. Billigare lädersulor är dock garvade under rätt kort tid, även om det görs vegetabiliskt. De finaste lädersulorna kallas ekgarvade, eller oak bark tanned på engelska (man säger dock inte ekbarkgarvade på svenska, utan ”bark” är det korrekta och etablerade begreppet), och det som framför allt är skillnaden är att dessa sulor garvas under betydligt längre tid. Även sulor som garvas med exempelvis kastanjebark och gör det under lång tid blir riktigt fina sulor, det är tiden som är det väsentliga här.
Ekgarvad sula från kanske mest kända garveriet av sådana, tyska Joh. Rendenbach.
Vegetabiliskt garvade hudar som kommer bli vanliga standardlädersulor. Dessa finns sedan i olika kvaliteter, med en officiell gradering som de flesta mer välrenommerade garverier följer, där Super Prime är den finaste.
Blake – Blake/Rapid
Den enklaste sydda konstruktionen Blake, eller durksydd på svenska, är när man syr en söm rakt igenom skon och fäster bindsula, ovanläder och yttersula med den. En utvecklad variant av denna konstruktion är Blake/Rapid, då fästs bindsula och ovanläder istället i en mellansula som går ut på utsidan av skon där en avlappssöm sedan fäster mellansula och yttersula. Blake/Rapid ser precis ut som en randsydd sko, om du inte tittar i och ser durksömmen, och kan också sulas om på samma sätt. Ändå är det oftare, inte minst när det bara används i skrift, som Blake och Blake/Rapid blandas samman, i regel då att man tror att det sistnämnda är det förstnämnda, så att säga.
En Blake-sydd sko i genomskärning, där som synes sömmen går hela vägen inifrån och ut.
En sko från svensk-italienska Italigente som är Blake/Rapid-sydd, här har Blake-sömmen fäst mellan sulan, som limmas innan yttersulan sätts dit och sys fast med en avlappssöm längs ytterkanten
