Ett klassiskt diskussionsämne är skillnaden mellan Goodyear-randsytt och handrandsytt, och vilken funktion och betydelse den har. Vanligtvis lyfts hållbarhetsaspekten i fråga om antal omsulningar och så vidare fram som den främsta skillnaden, och det finns så klart en skillnad där men i de allra flesta fallen är det inget som går ut över den faktiska livslängden för ägaren. Det finns många andra aspekter i skillnaden mellan konstruktionstyperna som i mina ögon egentligen är mer intressanta, och här lyfter jag fram flera av dessa i form av en bildserie som jämför skor från Gaziano & Girling och Hiro Yanagimachi.
En kanvasremsa kallad plirband limmas dit på bindsulan till ett par Gaziano & Girling Deco-skor. Det är i den här remsan som randsömmen sedan sys i. Lösningen går under benämningen gemming.
Att notera här är dels tjockleken på bindsulan, som för Goodyear-randsydda skor brukar vara kring 3-4 mm ungefär. Här ser man också hur kanvasremsan är relativt hög och innebär att det blir ett ganska stort hålrum i skon som behöver fyllas, ungefär 5-7 mm hög brukar plirbandet vara.
Här har vi en bindsula på en Made to Order-sko från Hiro Yanagimachi, som görs till samma standard som deras bespokeskor. Bindsulorna skärs ut ur en större läderbit som i regel är skuldran på nötdjur, som har en bra fibersammansättning för att kunna hålla för utskärningen och sömnaden i en läpp i det. Tjockleken på den här typen av bindsula är i regel cirka 8-10 mm, alltså mer än dubbelt så tjock som en bindsula till Goodyear-randsydda skor.
På en handrandsydd sko karvar man ut en läpp ur den tjocka bindsulan, som randsömmen sedan sys i (finns dock undantag med bindsulor där läppen är färdigutskuren som vissa ”fabrikstillverkade” handrandsydda skor använder).
Här har en rand fästs i ovanläder och kanvasremsan med en kedjesöm sydd med en Goodyear-maskin, och man ser här också en klackkrans som ligger som bas för klaken och gelänk och läderbit som ligger som uppbyggnad för fiddle waisten.
Det stora hålrummet fylls av en massa som består av kork och lim. Den är relativt porös och sjunker ihop mer och mer med tiden, vilket gör att man ofta byter ut den vid omsulning.
Här är randen ditsytt med en handrandsöm, som är en sorts ”lock stitch” där varje stygn låser för sig. Här ser man också att det hålrum som blir på skor med den här konstruktionsmetoden blir väldigt liten, det handlar om ett par millimeter.
Hiro Yanagimachi skär ut bitar från en tunn korkplatta som läggs under främre delen av foten, och baktill är det gelänk och läder som ligger för att bygga upp för midjan. Korkplattan sjunker också ihop lite med tid, men mer begränsat och den kan sedan ligga kvar under hela skons livslängd så fotavtrycken blir helt beständiga, så att säga, i både bindsula och fyllnad. Bilder: Hiro Yanagimachi
Sulan på en färdig Gaziano & Girling Deco-sko.
Sulan på färdiga Hiro Yanagimachi-skon. Båda dessa är mycket fina, och det går inte att se utifrån den ändå relativt stora skillnad som råder i innanmätet.
Goodyear-konstruktionen är en utmärkt konstruktionsmetod, inget snack om det, men den är framtagen och anpassad för massproduktion, inte för att göra så bra skor som möjligt, rent krasst. Den tjocka bindsulan, kompaktare konstruktionen utan stort hålrum och så vidare på en handrandsydd sko är saker som anses vara ”objektivt bättre”. För poängens skull har jag här tagit skor som ligger ungefär samma i prisklass, Gaziano & Girlings vanliga serie ligger på ca 11 000 kronor RTW (Deco kostar dock 20 000 kronor, då MTO inklusive lästade skoblock). Hiro Yanagimachis handrandsydda MTO börjar på cirka 12 000 kronor i Japan (lästade skoblock ca 2 100 SEK extra).
Tanken är alltså att visa på någorlunda faktiska skillnader mellan konstruktionstyperna. Det finns även andra aspekter som skiljer mellan hur skorna görs, mycket handlar om att saker är mer preparerade för fabriksgjorda skor, som att man har köper rand färdig som metervara och har färdigbyggda klackbaser, medan då en sådan verkstad som Hiro Yanagimachi skär ut ränderna själva ur läderhudar och bygger upp klackarna lager för lager på varje sko, och även om det här hantverksmässigt i många fall är stor skillnad så är påverkan på funktion etc rätt liten plus att det inte nödvändigtvis hänger ihop med att det är Goodyear- eller handrandsytt, därför nämner jag inte det närmre i det här inlägget.
Förövrigt blir det mer bilder från tillverkningen av Hiro Yanagimachis skor i en köpguide inom kort.
Bra och klargörande post!
Rolle: Stort tack!
Håller med Rolle – bra inlägg!
Hade också varit intressant att höra om skillnaderna mellan GYW och HW för sådana tillverkare som är relativt vanliga och populära i Sverige, som Bonafé och Vass. Är skillnaderna lika ”stora” även där?
Mycket trevligt inlägg. 🙂
Shoedog: Tack! Jag har inte järnkoll på hur Enzo Bonafé gör sina skor, men Vass iaf använder samma typ av tjocka bindsula där de själva karvar ut läppen, och de har korkplattor och så. Sedan är randsömmen rätt glest sydd, precis som avlappssömmen, och såna saker, men det har egentligen ingen större påverkan på funktion och hållbarhet.
Claymoor’s List har haft en rätt bra bildserie från Vass tillverkning:
Del 1: http://www.claymoorslist.com/portfolios/laszlo-vass-2?doing_wp_cron=1449239830.2917850017547607421875
Del 2: https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjK89iEt8LJAhUGEywKHYpXAnQQFgglMAE&url=http%3A%2F%2Fwww.claymoorslist.com%2F2012%2F12%2Finside-laszlo-vass-workshop-ii.html&usg=AFQjCNG9dWfZSZxN3636GASdemKHEH9DCg&sig2=S6BHB9kdSlfo8JNOGIM5FQ
Del 3: https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjK89iEt8LJAhUGEywKHYpXAnQQFggsMAI&url=http%3A%2F%2Fwww.claymoorslist.com%2F2012%2F12%2Finside-laszlo-vass-workshop-iii.html&usg=AFQjCNFR8ypaG2u0-rSrPEMihz223MWCoQ&sig2=cyTnArPKh5fBUQ9jitZSjw
Del 4: http://www.claymoorslist.com/2012/12/inside-laszlo-vass-workshop-iv.html?doing_wp_cron=1449240293.5957639217376708984375
Girouf: Tack så mycket!
Jesper: jag har för mig att Bonafè köper in färdiga bindsulor där läppen redan är urfräst maskinellt. Rätta mig gärna om jag har fel. Det är nog en ganska bra kompromiss. Blir ju hantverksmässigt en nivå under t.ex Vass bindsuletillverkning men snudd på samma hållbarhet?
Lano: Jo jag har hört att både de och StC ska ha det, och har skrivit om det på bloggen tidigare. Men inget jag har fått helt bekräftat, så inte hundra. Hållbarhetsmässigt tror jag inte det skiljer något alls, iaf inte om sullädret som används är av samma standard.