En maskin som hade enorm påverkan under industrialiseringen av skoproduktionen var pinningsmaskinen, som gjorde det möjligt att dra ovanlädret över lästen med maskin. Den del av skotillverkningen som många trodde att man aldrig skulle kunna göra maskinell. Historien om dess tillkomst avhandlas i dagens inlägg, plus en påminnelse om två skoevent i Göteborg i veckan.
Under 1800-talet dök det regelbundet upp nya maskiner som klarade av olika delar av skotillverkningsprocessen, allt från olika tillskärare till maskiner som sydde ihop skor som durksymaskinen och Goodyear-symaskinen. Även om det i många fall rådde stor skepsis mot detta var det fler och fler tillverkare som gick över till att använda maskiner för allt fler av momenten, och på många håll hade man snart maskiner för samtliga större moment av tillverkningen. Alla utom pinningen (ibland kallas lästning, en försvenskning av engelskans lasting), det satt fortfarande en rad arbetare och drog ovanlädret över och spikade fast dem i lästerna. Och det var egentligen ingen som hade en tanke om att man någonsin skulle kunna göra detta på något annat sätt, hur skulle det gå till liksom?
Surinam i norra Sydamerika är kontinentens minsta land, och hette fram till dess självständighet 1975 Nederländska Guyana. Här föddes 1852 Jan E. Matzeliger, som hade en surinamesisk mamma och en holländsk pappa. Hans pappa hade en butik som sålde diverse maskiner av olika slag, och här startade Jans tekniska intresse. När han var 19 gav han sig ut på på havet som sjöman, och tillbringade två år på sjön innan han hamnade i USA där han stationerade sig i New England, närmare bestämt staden Lynn i Massachusetts. Som svart och icke engelsktalande var det svårt att hitta vettiga jobb, och han fick mest hatta runt mellan olika strötjänster. 1877 fick han så en lärlingsplats i en skofabrik i Lynn, Harney Brothers. Han jobbade i fabriken tio timmar om dagen och ägnade kvällarna åt att lära sig engelska. Fabriken hade de flesta av momenten gjorda med maskin, men inte pinningen. Jan Matzeliger såg vilken bromskloss den här delen av tillverkningen blev för produktionen, och vilken makt dessa arbetare hade över fabriken och andra arbetare där (de som pinnade strejkade relativt ofta i USA och satte press på ägarna i olika frågor), och han funderade mycket på hur man skulle kunna bygga en maskin som klarade av det här momentet.
Han använde överblivet material från fabriken han jobbade på och experimenterade under flera år för att försöka hitta ett sätt att bygga en maskin för ändamålet. Ett par år in på 1880-talet skickade han in en patentansökan till amerikanska motsvarigheten till patent och registretingsverket, men ritningarna var så komplicerade att de inte kunde behandla ansökan. De fick istället åka ut på plats för att se hur maskinen fungerade. 1883 fick Jan E. Matzeliger patent på sin pinningsmaskin. Maskinen drog ovanlädret över lästen, höll fast den och drog i spik som fäste lädret i lästen. Istället för de kanske 50 par om dagen som en riktigt duktig arbetare som pinnade för hand kunde göra, klarade Matzeligers maskin av mellan 200-700 par om dagen, vilket ungefärligen halverade kostnaden för ett par skor för konsumenten. Av många kallas Matzeligers uppfinning det största steget för fabrikstillverkningen av skor, trots det fick hans person väldigt lite uppmärksamhet och nämndes aldrig i historieböcker förrän relativt nyligen, allt på grund av hans hudfärg. Jan Matzeliger dog ung, bara 36 år gammal 1889, i sviterna av tuberkulos.
Hans patent hade han innan hans bortgång sålts till företaget Consolidated Lasting Machine Company, startat av några av intvesterarna i hans egen maskin. Det växte snabbt och slogs i slutet av 1800-talet ihop med flera andra skomaskinstillverkare och bildade United Shoe Machinery Company, som snart totaldominerade marknaden för skotillverkningsmaskiner med sin helhetslösning av maskinparker.
Dagens pinningsmaskiner pinnar främre delen för sig och hälpartiet för sig, och är verkligen högteknologiska monster med mängder med armar som griper tag och drar ovanlädret över läst. De kan också ställas in på mängder med olika sätt och anpassas efter varje läst som används. Man använder också ofta tilläggsmaskiner som ångbadar lädret innan det dras för att få ett bättre resultat. I stort sett alla fabrikstillverkade konfektionsskor pinnas med maskin, även om det finns några undantag.
—
För er skointresserade göteborgare fortsätter den mycket angenäma hösten i veckan. Först med en trunk show med Italigente på Spiga 3 under tisdagen från kl. 11, där det kommer vara 10% rabatt på hela Italigentes utbud där mycket kommer finnas på plats för utprovning och direktköp. Dessutom bjuder vi på mingel mellan kl. 17-19 där jag kommer ge en hel del matnyttiga tips kring vinterskovård inför den kommande kalla, slaskiga och salta säsongen.
Sedan på onsdagen är det dags för ännu en trunk show, nu i Skolyx regi där man visar upp sitt utbud av spanska Yanko och där utprovning av storlekar mm kan göras. Detta efter mellan klockan 16-20 hos Frisörgruppen på Kyrkogatan, anmälan görs här.