Att inte glömma bort att vårda sul- och klackkanterna är något det ofta tjatas om här på bloggen. Ett sätt att underlätta detta på, och dessutom göra det extra lätt få till bra skydd och fin glans på dem, är att använda sig av torkad polish.
Det här tipset lärde jag mig för några år sedan av Jörgen Stålborn som driver skomakeriet Hojs i Borås, och som av många hålls som en av Sveriges främsta skomakare. Vad man gör är att man tar en burk polish, alltså inte den mjukare krämen som oftast är i glasburk eller på tub, utan polish/vax som i princip uteslutande är i plåtburkar. Förslagsvis tar man en gammal polishburk som inte har för mycket kvar, och som man kanske ändå slutat använda då det bara är störigt att den är i bitar. Då sulkanter även på ljusa skor oftast är mörka är en mörkbrun polish idealisk, då den funkar på allt, även helt ok på svarta skor (även om det inte skadar med svart där). Om vaxen fortfarande är hel så att säga är det bra att dela den lite i mindre bitar med en vanlig matkniv eller liknande, så torkar den snabbare. Låt burken sedan stå framme utan lock i ett antal veckor, så att den torkar ihop till hårda bitar av vax.
En burk väl använd burk polish, som är perfekt för att låta torka till hårda bitar för att användas till sul- och klackkanterna. Oftast kan det vara ännu mindre och smuligare bitar än så här mot slutet. Bild: Old Leather Shoe
Normalt så lägger man på kräm på sul- och klackkant med en borste eller putstrasa, och sedan i nästa steg polish med en putstrasa. Problemet som ofta är med kanterna, särskilt på skor i budget- och mellanprissegmenten, är att kanterna kan vara lite småskrovliga, och trasan fastnar ibland lätt i ojämnheterna och det kan släppa bomullsbitar som fastnar, plus att det är lite svårt få upp fin glans om man vill ha det. Anledning till att kanterna ofta är lite ojämna är helt enkelt att det tar tid att få de släta, med väldigt många olika slipmoment, och tid är som bekant pengar och då väljer man bort en del av stegen för att hålla nere på tiden i produktion.
Det är inte heller ovanligt att det trycks ut lite lim från området mellan rand och sula, som också blir en ojämnhet. Och äldre skor får, även om kanterna varit jämna från en början, ofta en del ojämnheter i sig med tiden.
Så här lägger de flesta på polishen, med en vanlig putstrasa. Här kan man också se hur sulkanten är lite småskrovlig och inte helt jämn i ytan. Bild: The Fine Young Gentleman
Om man har torkade bitar polish är det betydligt lättare att lägga på det på den lite ojämna ytan. Man tar helt enkelt en bit torkad polish och stryker på vaxet på sul- och klackkanterna, gnuggar in den jämnt och fint. Låt sedan torka fem-tio minuter och borsta upp ytan med en borste. Upprepa vid behov. På det här sättet kan man ofta få upp en rätt fin, skyddande yta på kanterna och en trevlig glans. Även på skor med jämna kanter kan det vara lättare att få bra glans med den torkade polishen, istället för att lägga på på samma sätt som man gör på övriga skon. Det är på många sätt rätt logiskt, såväl skofabriker som skomakare har ofta färdiga, hårda vaxbitar för att behandla sulkanter på, det här är bara ett enkelt sätt även för allmänheten att göra egna bitar för ändamålet av den polish man redan har hemma.
Fint vårdad sul- och klackkant på en känga med gummisula. Bild: Reddit
Några tips kring hur man hanterar sulor med både gummi och läder i sulkanten? Exempelvis sista bilden ovan från Reddit.
Jag upplever att vax utanpå gummisulan kan se konstigt ut och degraderar snabbare än vax på lädersulkant. Jag har funderat på maskeringstejp eller att avlägsna vaxet från gummisulan med bensin och tops, men avfärdat tanken då det känns väl omständigt.
Jonas: Det enda man ska tänka på är att man inte behöver lägga på kräm och polish just på gummiytan, utan koncentrera det till läderdelarna. Lite hamnar alltid på gummit, men det är lugnt. Gör man det upplever iaf inte jag att det är några problem alls.
Ett annat tips är att använda ett mycket fint sandpapper (220-240) för att jämna till sulkanterna innan man applicerar vax. Dra sandpappret längs fiberriktningen, alltså bara åt ena hållet (man märker hur fibrerna ligger) annars ruggar man upp kanten mer. Fiberriktningen verkar lägga sig åt ett håll runt hela skon, jag misstänker att det har att göra med hur man slipar kanterna i fabriken.
Jag använder alltid neutral sulolja till kanterna. Jag tycker det blir lite geggit med skokräm och prioriterar den skyddande, vårdande egenskapen hos oljan.
Per Arvidsson: Är bra tips, iaf om det är kanter man inte vill ha helt jämnt färgade, då kräm och polish inte täcker på samma sätt som den sulkantsfärg som används ofta gör.
Gällande fibrerna så har jag för mig att jag fått förklarar för mig att sulans fibrer liksom ligger rakt mot kanterna i regel och därför är enkelt att slipa, möjligtvis lite svårare vid tå och klack. Men sedan är ränderna utskurna längs med fibrerna och det är de som enklast slipas åt ett håll, så det är nog det du upplevt isf.
Halmstad: okej, men får man någon glans med sulolja?
Strängt taget är ovanpå randen, där sömmen går, jag syftar på. Det lägger sig ju mycket smuts där och den utsätts för mycket påfrestning, speciellt under vintern. Jag rengör med tandborste och tvålvatten, låter torka och stryker sedan ut oljan med pensel för vattenavstötningens skull.
Halmstad: Aha, ja där kör jag bara på kräm.