Idag stötte jag för andra gången på ganska kort tid på påståendet att stormrand är onödigt och egentligen inte alls är något som ger ett särskilt mycket bättre vattenskydd än vanlig randsömskonstruktion. Båda har haft liknande motiveringar, om att de minsann aldrig haft problem med att det läcker in på skor med vanlig randsöm och inte märkt någon som helst skillnad mot skor de äger som har det. Det här är inte bara dumt, det är dubbeldumt. Jag ska förklara varför.
Det gröna här ovan visar hur stormranden ser ut i genomskärning. Den remsa man ser ovanför sömmen är alltså ovandelen på fliken i randen. |
En stormrand är som synes på bilden ovan konstruerad lite som ett upp och nedvänt T, till skillnad från en vanlig rand som är helt platt. När man traskar i regn eller snö samlas mycket fukt ovanpå randkanten, och på en sko med traditionell konstruktion glider vattnet gärna in mellan rand och och ovanläder in till kork och bindsula. Stormrandens vägg stoppar effektivt just den här fukten som lägger sig ovanpå randen från att tränga in i skon. En sko med den ganska ovanliga veldtschoen-konstruktionen tål detta ännu bättre, för där vänds ovanlädret utåt och det blir med andra ord helt tätt här. För den här vägen från sidan är det ställe där mest fukt kommer in i skons innanmäte, betydligt mer än underifrån genom avlappssömmen där. Den enkla förklaringen till detta är gravitationen, det kräver lite mer att tränga in uppåt än att glida ner åt sidan, även för fukt.
Den troliga anledningen till att de här herrarna argumenterar emot stormranden och menar att de aldrig haft problem med att fukt kommer in i skorna, är för att de själva aldrig känt den. För det är relativt ovanligt att en randsydd sko läcker in så mycket vatten att det går upp genom hela bindsulan och gör strumporna blöta. För det krävs det ordentligt med regn eller slask. Men bara för att man inte blir blöt om fossingarna så betyder det inte att skorna inte läcker in vatten. Oftast går det bara in i korken, den nedre delen av bindsulan, samt blöter upp slitsulan även inifrån. Och fukt här i innanmätet av skon gör att den slits snabbare.
De här kängorna från Carmina saknar stormrand. Det gör de elegantare än många andra liknande så kallade jumper boots, nackdelen är då att de inte är riktigt lika vattentåliga. |
Nu är det inte så att en randsydd sko utan stormrand är helt oduglig i väta, naturligtvis inte. Och skon trasas inte sönder direkt bara för att det kommer in fukt i den. Men en vanlig randsydd sko kan behöva lite extra torktid efter att ha gått i riktigt blött väder då den sannolikt har släppt in mer fukt än en med stormrand. Så för det riktigt blöta och slaskiga vädret är det inte dumt att välja att ta på sig ett par med stormrand om man har möjlighet.
Jag har ett par C&J Exmoor som varit med ett par år och de är verkligen hur bra som helst i slask och blött väder. Stormrand FTW!
Bra inlägg!
Följdfråga – finns det några ytterligare tekniker som kan användas för att öka skydd mot väta? Funderar exempelvis på Goyser stitching – ger det något skydd, eller ändrar det bara utseendet på skon i huvudsak snarare än att fylla någon funktion?
Tack för ett bra inlägg. Nu fördjupar du dig i funktionsaspekten men stormranden är definitivt viktig även för utseendet på skorna. Personligen hade jag gärna sett en stormrand på Carmina Jumperna eftersom det passar på denna typ av känga. Den saknar visserligen stormrand i original hos Carmina men Skoaktiebolaget borde gjort en variant med stormrand både ur utseende- och funktionsaspekt. Idag har jag på mig ett par Carmina longwings i cordovan från en GMTO som saknar stormrand, också en klar brist för denna modell.
I slaskväder uppstår också saltränder så mycket lättare på skor utan stormrand
Jesper: Nja, Goyser/Norvegese gör egentligen inte skor mer vattentäta. Det finns ju en hel del olika varianter av norvegese, men även om man i princip alltid vänder ovanlädret utåt precis som på veldtschoen, så sys på norvegesen ju också stygn in genom ovanlädret in i skon. Så därigenom tränger det gärna in vatten. Sedan kan dessa stygn ligga lite olika högt upp, så ibland är de mer vattentåliga än vanlig Goodyear, är det flera stygn och/eller lägre placerade är de det inte.
Annars är det väl egentligen främst stormrand och veldtschoen som är de vanliga lösningarna för en mer vattentålig sko. Vissa menar att blake/rapid ska tåla väta bättre än randsydda skor, då den har en platt mellansula som ligger horisontellt och inte inbjuder till att vattnet rinner in lika lätt som randsytt gör där det är som en liten grop ner in efter randen. Men jag vet inte om det stämmer, tror att skillnaden är ytterst marginell i så fall.
Jonas: Ja, det där är ju naturligtvis en smaksak. Själv köpte jag Carmina-kängan just för att den inte har stormrand, och därmed blir nättare och elegantare. Jag har andra kängor med stormrand som jag använder när det är riktigt jädrigt, men Carmina-kängorna räknar jag med kommer gå hela vintern utan problem ändå. Och jag tycker definitivt att Sko-AB gjorde rätt som valde bort stromranden, annars hade den varit i princip likadan som alla andra jumper boots på marknaden. Finns som bekant mängder av dem i alla prisklasser, men de är också väldigt lika varann och har uteslutande stormrand.
Dear Jasper,
Esto de la banda tormenta es sólo exacto en los zapatos goodyear. En los zapatos cosidos a mano con banda tormenta la función de protección contra el agua es efectiva y real.
Yo en Diciembre debo entregar un modelo Banda tormenta cosido a mano pata un cliente de Noruega, yo documentare el proceso y te mandare imágenes, de esta forma quizás sea más fácil comprenderlo.
Enrile
(Sydda) Kängor för riktigt friluftsbruk, typ Meindl Perfekt etc är ju uteslutande Norvegese sydda med två sömmar. Hur går det ihop med ovanstående?
Exempelvis Meindl Perfekt har skyddande lager både i ovanlädersdelen och ovanför bindsulan, om jag minns rätt, för att undvika att vatten tränger in till foten. De tätbehandlar också sömmarna. Främsta anledningen till att de använder norvegese-konstruktion är att de ska gå att sula om, och det är ju en väldigt robust konstruktion som passar för robusta skor. Men de har inte valt den för att den skulle vara extra vattentät.
när stormranden är naturfärgat läder och resten av skon mörk? Jag penslar skokräm över randen och ordentligt där ovanlädret möter randen men detta innebär ju tyvärr att stormranden mörknar ganska rejält med tiden.
Verkar inte som allt kom med i kommentaren över. Det skulle stå:
Hur gör du vid putsning när stormranden är naturfärgat läder och resten av skon mörk? Jag penslar skokräm över randen och ordentligt där ovanlädret möter randen men detta innebär ju tyvärr att stormranden mörknar ganska rejält med tiden.
Har aldrig ägt ett par med ofärgad stormrand, men skulle säga att man får göra som när man har kontrastavlappssöm. Vill man ha kvar originalfärgen på stormrandbiten/sömmen får man använda neutral skokräm just över de ställena. Man kan fortfarande lägga på pigmenterad kräm över resten av skon, bara vara försiktig när man är nära de ställen man vill hålla cleana. Tänk dock på att lägga på neutrala krämen först, annars är risken stor att man smetar ut den färgade krämen över ytan man vill hålla ren.
Jag skulle gärna vilja ha lite förslag på boots i vinter nu med stormrand som är lite mer dressade.
Fungerar t ex Allen Edmonds Dalton som ska ha någon butyl sula eller är det bara bogus?
Vill du ha en mer dressad känga så ska du kolla in så kallade balmoral/oxford boots, alltså en känga med sluten snörning. Många tillverkare har åtminstone en sådan känga i sortimentet, enklast är att googla eller kolla runt i butiker/webbshoper.
Allen Edmonds Dalton skulle jag personligen inte säga är en särskilt dressad känga. Vad gäller sulan så är den om jag inte missminner mig med en oljeimpregnerad lädersula. Det gör sulan lite mer motståndskraftig mot väta, men ska du ha dem under vintern är gummisula absolut att föredra.