Det har varit för många av dessa på sistone. Nyheter om att stora skopersoner har gått bort. Nu har den ikoniska franska bespokeskomakaren Stephane Jimenez avlidit efter en tids sjukdom, i alltför ung ålder. En bespokeskomakare som kanske inte var det mest kända namnet för en bredare publik, men som var mycket respekterad bland bespokeskomakare och skonördar runt om i världen.
Förra veckan skrev jag om Enzo Bonafés bortgång och nämnde då också att den brittiske bespokeskomakaren Jason Amesbury just hade dött. Sedan dess har jag också fått veta att Javier Sendra, som ägde Sendra-fabriken i Spanien, gick bort förra veckan. Nu är det dags igen. Stephane Jimenez var en man som gick sina egna vägar och som alltid ville gå framåt och utvecklas, både som person och som skomakare. Han kom in i branschen som många andra fransmän, genom lärlingsprogrammet Les Compagnons du Devoir där man åker runt till ett antal bespokeskomakare för att lära sig mer och mer och slutligen bli en professionell sådan. En turné tar normalt sju år, Jimenez gjorde sin mellan 1988-1995.
Genom åren måste man avsluta flera par som ska utvärderas innan man kan gå vidare till nästa steg, och i slutet av programmet gör varje deltagare ett ”mästerverk” för att visa upp de färdigheter de har uppnått. Det par som Stephane Jimenez gjorde var ett statement som visade att detta inte var en vanlig bespokeskomakare, utan någon med seriösa ambitioner. Ett par knähöga motorcykelkängor som han gjort helt själv, med ovanläder som är sydda helt för hand och med Norwegian-konstruktion. Det tog ungefär 450 timmar att göra den. Än idag när man talar om Compagnon-mästerverk kommer Jimenez’ kängor alltid upp.
Hans mästerliga kängor, som tog hela 450 timmar att tillverka.
Hans yrkeskarriär hade tre huvudsakliga hållpunkter. Först och främst på John Lobb Paris bespokeavdelning, där han arbetade i flera år och utvecklade sina färdigheter inom många områden. Han var mycket tacksam för vad företaget betydde för honom och för många andra av Frankrikes mest kända bespokeskomakare. Det var också där som han lärde sig att uppskatta reparationsdelen av en skomakeriverksamhet, och hans sista uppgift på företaget var att utveckla en ny reparations-setup.
Därefter flyttade han till Florens, Italien, och började arbeta för Stefano Bemer och blev så småningom chef för bespokeverkstaden här. I en intervju med Parisian Gentleman förklarade Stephane Jimenes att ”hos Stefano Bemer, under den tid som han fortfarande levde, fann jag den rätta platsen för mig. Allt behövde göras. Jag hade personal att utbilda, projekt att utveckla och en fantastisk kreativitet. Inga regler. Inga traditionella tankesätt.” Hos Bemer träffade han också sin fru, Tomoé Furuta, en japansk skomakare som specialiserat sig på tillverkning av ovanläder.
Stephane Jimenez-samples. Bilder: Stephane Jimenez
De två flyttade till Bordeaux i Frankrike där de startade en reparationsverkstad där de endast reparerade högklassiga Goodyear-randsydda och bespoke-skor, som de drev i flera år. Jimenez hade dock planer på att göra mer än så. År 2015 presenterade han sitt eget märke Stephane Jimenez Bottier, där han och Tomoé Furuta ville leverera en ”kompromisslös bespoke-upplevelse”. Med mycket karakteristiska och väldesignade skor tog han de mest kräsna skoälskarna med storm och fick enormt mycket hyllningar.
För ett tag sedan fick Stephane Jimenez diagnosen cancer, samma sjukdom som tog hans kompanjon Stefano Bemer för tio år sedan. Nu har Jimenez sorgligt nog förlorat denna kamp. Hans öppenhet och engagemang för skomakeriet och hans fantastiska skor kommer att bli ihågkomna länge.
R.I.P. Stephane Jimenez. Bild (även översta bilden): Andy Julia / Shoes – The Art of Male Footwear / Parisian Gentleman
