I går spreds den ganska dramatiska nyheten runt om i världen, att den brittiska bespokskomakaren John Lobb Ltd. hotar att vidta rättsliga åtgärder mot lyxmodehuset Hermès, ägare till John Lobb Paris, över rätten att använda sitt namn. Här är (sannolikt) anledningen.

 

Det var den brittiska tidningen Daily Mail som i en ganska liten nyhetsartikel skrev om ämnet igår, trots att det var något som uttryckligen inte skulle spridas, tenderar saker som dessa att hitta sin väg där ut. Enligt artikeln hävdar John Lobb Ltd., den ursprungliga bespokefirman baserat i Londons West End, att John Lobb Paris och Hermès ”olagligt använder namnet och varumärket, och begränsar deras förmåga att driva affärsverksamhet”, och därför ”hotar vidta rättsliga åtgärder mot den Parisbaserade lyxgiganten Hermès över rättigheterna till dess namn ”. Det står också att ”Hermès hotar att stämma dem tillbaka”. Så hur blev det så här, frågar sig många skointresserade idag?

Lästrummet hos John Lobb London, en härlig plats.

Först lite bakgrund. Grundaren John Lobb startade en bespokeverkstad i London redan 1866. Den blev snabbt framgångsrik och erkänd, så 1902 öppnade de också en workshop i Paris. På 1970-talet köpte det franska modehuset Hermès Paris-verkstaden från Lobb-familjen (som alltså fortfarande driver London-workshopen själva), och de köpte också rätten att tillverka Ready To Wear-skor under John Lobb-namnet. Dealen var att John Lobb London aldrig skulle göra bespoke business i Paris, och vice versa. De skulle aldrig komma in på det andra företagets territorium, så att säga. Men medan John Lobb London fortsatte som en specialiserad bespokeverksamhet som verkar i London, och bara genomför enstaka trunk shows här och där, växte John Lobb Paris under Hermès-flaggan och med RTW-verksamheten massivt, öppnade butiker över hela världen och blev det mest människor associerade John Lobb-märket med. Vad tyckte det ”ursprungliga” John Lobb London-företaget om det? De brydde sig inte, rent krasst. De fortsatte att driva sin verksamhet som vanligt, ganska framgångsrikt, och saker rullade på. Storyn är att John Lobb London till och med får en del royalties från RTW-försäljningen som Hermès gör, dock inte bekräftat.

John Lobb Paris RTW i deras Jermyn Street-butik i London.

En sak hände dock: internet. Plötsligt var världen sammankopplad på ett helt nytt sätt. Och John Lobb Paris / Hermès var snabb på banan och byggde en stor närvaro online, de har johnlobb.com, John Lobb på Instagram, Facebook och så vidare. John Lobb London är som bekant inte det mest progressiva av företag där ute. Men nu, när ”the grand old man” John Hunter Lobb (barnbarnsbarn till John Lobb) har slutat och hans mindre gamla söner, William, Jonathan och Nicholas driver företaget, har de velat bygga en online-närvaro också. Men, nu tolkade folk på Hermès detta som att de gick in i deras territorium, så att säga, och att det skulle bli förvirring för kunderna. Till exempel kan John Lobb London inte ens publicera sitt trunk-show-schema på deras webbplats längre, eftersom när de besöker New York kan det förväxlas med John Lobb Paris-butiker där, där de är värd för regelbundna trunk shows för deras bespoke, etc.

Tydligen har man inte kunnat komma till någon lösning här, så nu tittar alltså John Lobb London på att ta det till domstol. Naturligtvis hoppades de att detta hot skulle leda till att Hermès sätter sig vid förhandlingsbordet och når något slags nytt, modernt avtal som kan tillfredsställa John Lobb London. Istället, åtminstone nu först, hotar Hermès att slå tillbaka. John Lobb London kanske är en stor aktör när det gäller att vara en specialiserad bespokefirma, men jämfört med ett lyxigt modehus som Hermès är de ingenting. Det kommer att vara intressant att se var det här tar vägen.