Saphir är världens kanske mest välrenommerade tillverkare av skovårdsprodukter, med en historia som löper över 100 år tillbaka i tiden, samtidigt som man är med och driver utvecklingen med nya produkter för sko- och lädervård. Shoegazing besökte företagets fabrik i de östra delarna av Frankrike.
En bit utanför den lilla staden Angoulême, med en fantastisk historisk stadskärna omgiven av mer moderna industrikvarter, mitt ute på landet mellan gårdar, åkrar och betesmarker, ligger Saphirs numera ganska stora fabrikskomplex. Nyligen invigdes här en toppmodern lagerlokal och kontorsdel, medan fabriken ligger i en äldre 70-tals byggnad med betongplatteväggar. Här inne tillverkas skovårdsprodukter som i vissa fall görs på över 100 år gamla recept, men också ett laboratorium där man experimenterar och utvecklar nya produkter. Saphir är ett konstant möte av gammalt och nytt, historiskt och hypermodernt, förvaltande och innovation.
Här träffar jag företagets starke man, Marc Moura, som tar oss med in i den träpaneltäckta kontorsdelen i den gamla byggnaden, där väggarna är pyntade med gamla utmärkelser och ett showroom visar ett urval av produkter från förr i tiden. Saphir ägs av Avel, som är en del av Alma-gruppen. Den grundades av Marc Mouras pappa Alexandre Moura 1977. Två år senare köpte man upp det gamla franska skovårdsmärket Saphir, och resan mot att bli en av de absolut främsta internationella aktörerna inom skovård inleddes. Idag äger man utöver Saphir bland annat Tarrago, La Cordonnerie Anglais, Dunkelmann och därigenom Dasco, och en fabrik som tillverkar skoblock. Framför allt inom premiumskovård är man världsledande.
Marc Moura är väldigt tydlig med att man vill behålla den positionen för lång tid framöver:
– Vi har inom alla våra varumärken en väldigt stark grund att stå på, inte minst med Saphir och de fantastiska skokrämerna och vaxerna från 1920-talet. Men det är att vi varit duktiga på att fortsätta utveckla märkena och nya produkter som gjort att vi har den position vi har idag, säger han.
En våning upp från den gamla kontorsdelen huserar själva tillverkningen. I ett rum där råvarorna tas emot står personal och knackar ner stora vaxkakor i mindre bitar, innan dessa ska genomgå första delen i processen att bli del i en skovårdsprodukt.
Just olika vaxer är främsta ingredienserna i både skokräm och vaxpolish, men också även i många andra typer av lädervårdsprodukter. Marc berättar att det finns ungefär 40 olika sorters vaxer med olika egenskaper som används i skovårdsprodukter, indelade i mineralvaxer, animaliska vaxer och vegetabiliska vaxer (den fjärde vaxkategorin, petroleumvaxer, används inte för lädervård). Man har också ofta oljor av olika slag, beroende på produkt. De flesta skokrämerna och vaxpolishen i världen använder ungefär samma sorters ingredienser, det som varierar är exempelvis blandningarna och kvaliteten på råvarorna, och att vissa billigare produkter använder mer syntetiska ämnen som silikon och annat. Saphir använder inget sådant, däremot är terpentin en vanlig ingrediens som lösningsmedel, det är ett naturligt ämne men väldigt brandfarligt, av den anledningen skulle man inte kunna ha den här typen av fabrik inne i en stad.
– En utmaning för oss är att priserna på råvarorna vi använder har gått upp i flera fall. Exempelvis den portugisiska terpentin som vi upplever är bäst är 25 procent dyrare idag än för några år sedan, sheasmör efterfrågas av tillverkare av skönhetsprodukter, och carnubavax har börjat användas mer av fordonsindustrin på senare år, vilket drivit upp priserna, säger Marc Moura.
Inne i fabrikens största lokal sker den största delen av tillverkningen. Här finns olika delar med maskiner som hanterar olika typer av produkter och förpackningar. Då skovård är en relativt liten industri finns det inte standardiserade maskiner för den här typen av produktion i många fall, utan Saphir har fått bygga egna lösningar. Därför är det känsligt att visa bilder på hela maskinlösningar, då det ses som affärshemligheter.
– Att vi har en hög grad av automation när det gäller exempelvis påfyllnad av burkar och så vidare är en av anledningarna till att vi kan hålla relativt konkurrenskraftiga priser, trots att innehållet är av den höga, dyra kvalitet vi har, berättar Marc, samtidigt som han inspekterar en maskin där breda rader med vaxburkar i sakta mak åker in i en sorts tunnel och fylls på med burgundyvaxpolish.
När vi vandrar in i den nya byggnaden, som är kanske dubbelt så stor som själva fabriksdelen, är känslan en helt annan. I lagerdelen är det oerhört högt i tak, med brandsäker konstruktion och skumsläckning istället för vattensprinklers, för att inte skada varorna. Byggnaden var en investering på ungefär 90 miljoner kronor.
Det är dock företagets laboratorium, där mycket av utvecklingen sker, som gör störst avtryck på mig vid besöket här. Här binds allting samman, deras historiska grund med utvecklingsbenägenhet, och också den intressanta kombinationen av ett storföretag och en liten flexibel producent. Här jobbar två kemister, lika många har man i Tarragos fabrik i Spanien, och det är här arbetar fram de nya produkter som lanseras. Ofta görs det efter input från kunder eller i samarbete med olika professionella skoputsare. När jag är på besök är man i slutfasen med en ny sorts läderrengöring för Saphir Medaille d’Or-serien, som ligger lite mellan renovateur-krämen och renomat. Jag var med och testade den på lite olika läder, och gav den faktiskt sitt namn, Leather Cleanser.
Längs hyllorna i labbet står burkar, tuber och flaskor från de två senaste årens produktion, för att man ska kunna gå tillbaka och kontrollera olika batcher vid behov. Här finns också mängder med olika prover som man utvecklat, många som aldrig blivit färdiga produkter, än i alla fall, eller tidigare steg i utvecklingen av saker man lanserat.
– Jag är rätt ofta här i labbet. Det är en inspirerande plats, och mycket spännande saker sker här, säger Marc Moura.
Vad som är fascinerande är att man här också gör olika ”bespoke”-beställningar, både för företag och privatpersoner som behöver exempelvis läderfärg i en väldigt specifik nyans, och man tar då fram precis den produkt som efterfrågas. Ganska spännande att ett företag som är etablerat på 80 marknader runtom i världen, en gigant i sammanhanget, också ägnar sig åt små specialbeställningar.
– Det är inte så många som har möjlighet att ta fram de här sakerna, och även om det inte är något som vi tjänar massvis på är lädervård något vi bryr oss om, och vill göra vad vi kan.
Jesper, har du funderat på att slå ihop engelska och svenska sidan? Till synes skulle det ge ”mer besökare” och kanske bidra till mer kommentarer och diskussioner?
Lano: Hehe, jag delade ju precis på dem 🙂 Om du menar att sluta skriva på svenska, så är det inget som är aktuellt i nuläget i alla fall. Jag vet från läsarinput och Google osv att det är en väldigt viktig kanal för många i att hitta info om ämnet kvalitetsskor, skovård osv, och det hade högst sannolikt varit färre som upptäckt bloggen och därmed ämnet om den varit på bara engelska, och jag vill gärna att Sverige, våra skomakare, skobutiker osv ska främjas, etc. Så även om det är en hel del merarbete så är det värt det.
Jesper: Ok! Det har varit lite tyst i kommentarsfältet på sistone, mer diskussion berikar. Manolos kommentarsfält har blivit knäpptyst dessvärre, en viktig del av forumet som lyser med sin frånvaro.
Lano: Ja jag hade gärna sett mer liv i kommentarsfälten! Har försökt få till så kommentarsfältet flyttas upp så hamnar precis under artiklarna, men har inte lyckats än, får ta hjälp av nåt proffs. Det kanske kan få fler se att det finns iaf, tror många missar nu. Sedan har Shoegazing bara i enstaka fall haft bra med diskussioner i artiklarna även om är många som läser, en del kommentarer kan det vara men sällan diskussion, lite synd, men har vant mig.