ads ad d adad addaads ads dad

John Lobb Paris skifte från gult till vinrött, H&M:s ”kvalitetsskor”, hemligheten bakom japanernas prydliga innanmäte på skorna, och om att cordovan rent tekniskt inte är skinn. Om detta handlar dagens inlägg med blandat från skovärlden.

 

 

John Lobb Paris nya look

Nya Lobb.

Nya Lobb. Bild: People of Print

 

Det har hänt grejer hos den Hermés-ägda Paris-delen av John Lobb, den som bröt sig loss från originalworkshopen i London på 70-talet och som sedan dess både hållit gott liv i bespokeverksamheten samtidigt som man rönt stora framgångar med sina RTW-skor i premiumsegmentet. Sedan decennier har man varit tydligt förknippat med sin klargula nyans som såväl skolådor, skopåsar, butiksinredning med mera varit färgat i. Men, the yellow is no more. Det är John Lobb Paris Artistic Director Paula Gerbase som började 2014 som ligger bakom förändringen, och byrån A Practice for Everyday Life som tagit fram den helt nya grafiska profilen. Den innebär bland annat en ny renare logo och så då en ny, eller nygammal, accentfärg. Det är den vinröda nyans som skolådorna i bespokeverkstaden i London alltid haft, och som även bespokeskor från Paris levererats i under den gula eran, som är tillbaka. Även John Lobb Paris butiker runt om i världen har inredningen bytts ut i enhet med den nya grafiska profilen. Och visst, nog är det mer stilrent nu och skorna ser bättre ut i butik när inte allt får en guldassig ton som det var tidigare. Samtidigt känns det lite trist, det finns liksom hundratals skotillverkare som levererar pjucksen i burgundy-färgade lådor och som har ”cleana” typsnitt och krispiga hemsidor.

 

Gult är fult, tyckte Lobbs nya Artistic Director, och gjorde sig av med färgen.

Gult är fult, tyckte Lobbs nya Artistic Director, och gjorde sig av med färgen.

 

 

 

H&M:s klassiska ”kvalitetsskor”

Klassiska herrskor har de senaste åren inte bara vuxit när det gäller de av högre kvalitet gjorda med traditionella konstruktionsmetoder, som den här bloggen handlar om, utan även bland skokedjorna och de stora klädkedjorna som ofta har billigare, limmade skor av sämre material har plockat upp detta och säljer många mer dressade varianter. Ofta eftersträvar man att få till samma look som på dyrare, finare skor, vilket inte minst syntes i H&M:s butiker i somras. Här har man bland annat klackar gjorda i ett gummimaterial som på långt, väldigt långt håll, kan misstas för läder. Man har låtsassömmar där gummisulan gjutits så att det ska se ut som stygn på botten. Med mera. Nedan några exempel.

 

En av modellerna de sålde var en derby i mörkbrunt läder.

En av modellerna de sålde var en derby i mörkbrunt läder.

En annan var den här oxforden i mocka. De ser ju inte helt tokiga ut så här.

En annan var den här oxforden i mocka. De ser ju inte helt tokiga ut så här vid en snabb anblick.

Det är när man tittar närmre som man ser såna här saker som "sömmar" i gummi.

Det är när man tittar närmre som man ser såna här saker som ”sömmar” i gummi…

...och gummiklackar som ska se ut som läder.

…och gummiklackar som ska se ut som läder.

 

 

 

Japanernas rena skotillverkning

Jag och många andra hyllar många av de japanska bespokeskotillverkarna, med all rätta. De gör i många fall ett mycket imponerande jobb, med väldigt cleant gjorda skor. Ibland häpnas folk över att även deras innanmäten ser så otroligt rena och prydliga ut, till skillnad mot många av sina europeiska kollegors. Det handlar absolut om att de är väldigt noggranna i många fall, men en annan anledning är också att det är vanligt att japanerna använder mindre beck när de syr exempelvis randsömmen. Beck är nedkokt tjära som gör att tråden fäster som en propp i lädret, vilket ger extra styrka. Det gör dock att det lätt blir skitigt, och inte ser så fint ut. Då japaner i regel är små och lätta har man där utan problem kunnat dra ned på användandet av beck, skorna kommer att hålla ändå.

 

-

Ett exempel på hur oerhört rent och snyggt det kan se ut inuti skorna som japanerna tillverkar, här på sko från Hiro Yanagimachi.

-

Här en Gaziano & Girling bespokesko i nästan samma stadie (en del kvar av överskottet av ovanläder och foder kvar att ta bort dock). Fortfarande prydligt utfört, men det ser lite smutsigare och ruffare ut delvis på grund av att man använder mer beck.

 

 

 

Cordovan inte skinn

Cordovan in the making.

Cordovan in the making.

 

Cordovan är ett material som vuxit mycket i popularitet på senare år, världens största cordovanleverantör Horween i Chicago har orderböckerna överfulla, och flera andra garverier börjar dyka upp som också levererar cordovan av bra nivå. De flesta har koll på att cordovan kommer från hästens bakdel, men vad många inte vet är att det alltså inte är skinnet från hästrumpan som används. Hästarnas hud är nämligen speciella, och mellan yttre grainlagret, eller epidermis som det kallas, och underhuden, dermis, finns en tunn muskel som på engelska går under benämningen shell. Så på cordovan skrapar man av hela grain-lagret, det som är det fina på vanlig kalvläder, och tar fram det är det här muskelmembranet, som sedan behandlas på olika vis. Därför kan man rent krasst säga att cordovan egentligen inte är skinn, utan en muskel. Att cordovan inte har graindelen kvar är också det som gör att det är så okänsligt för repor, på vanligt läder så skadar du grainytan när du får revor, shell-muskeln kan du bearbeta på ett annat sätt och därför med exempelvis ett hjortben eller en borste jobba bort repor och märken.

 

Lager med cordovan där det bara är själva shell-delen kvar. Bilder: Newgrass

Lager med cordovan där det bara är själva shell-delen kvar. Bilder: Newgrass