Reportage – Gaziano & Girling bespoke, del 1

I veckan har jag varit i London för att bland annat måtta mig för en beställning av ett par bespokeskor från Gaziano & Girling. I en inläggsserie i ”realtid” får ni läsare vara med på tillkomsten av detta par, från första måttagningen nu via fittings till ett slutgiltigt par skor någon gång under nästa år.

For international readers, please use the translation tool found in the sidebar.

Butiken på Savile Row, skrädderiets mecka.

Gaziano & Girling öppnade förra året en egen butik på anrika Savile Row mitt i London, där företagets hela RTW-kollektion säljs, ett stort antal bespoke-samples visas upp, och där patinering på MTO och bespokeskor görs. Här genomför svenske Daniel Wegan som numera leder Gaziano & Girlings bespokeavdelning också måttagningar och fittings så gott som varje vecka med olika kunder.

Daniel Wegan på Gaziano & Girling.

Vacker oxford i alligator- och kalvläder, gjord av Daniel.

Sulan på skon ovan.

Gaziano & Girlings bespokeskor klassas som några av de finaste i världen. Efter att för några år sedan ha sett över hela verksamheten, dragit ner på antalet bespokeskor som de tillverkar och sett över vilka som arbetar för dem, har de höjt standarden. Men smakar det så kostar det. Ett par bespoke börjar på £3950, vilket är nästan 53 000 SEK med dagens starka pund. Då ingår ihåliga, handgjorda skoblock från legendaren Hervé Brunelle. Med den prissättningen är de tillsammans med John Lobb Ltd. dyrast i England (hos Lobb får man dock betala extra för såväl skoblock som annat) numera.

För många låter det säkerligen hutlöst, och det är inget snack om att det är mycket pengar. Främsta anledningen till den senaste höjningen var för att kunna höja lönerna för de som gör bespokeskorna, vilket man så klart får sympatisera med, och i övrigt så handlar det naturligtvis om en väldigt tidskrävande process. Det är inte bara att det tar tid att göra läster, testskor, modifiera lästerna, kanske nya testskor, nya modifieringar, sedan tillverkningen av själva skorna och finishen på dem, plus skoblocken. Man får också vara medveten om att inräknat i den kostnaden är också alla misslyckanden som kommer att ske längs vägen, kanske inte på alla par men på många utav dem. Det handlar exempelvis som nämns innan att man kanske har svårt få till passformen bra och behöver göra flera testskor, eller om att man får kassera skor längs vägen under tillverkningen av olika anledningar, ibland för att misstag görs och skorna inte klarar av att hålla den nivå de ska, men allra vanligast är att nåtlingar blir fel på något sätt. Detta märks först när du pinnar/lästar ovanlädret, och du noterar hur mönstret inte riktigt stämmer någonstans, att det inte sluter åt riktigt som det ska på något ställe, eller liknande. Då är det bara kassera det annars i övrigt fina lädret och börja på ny kula. Daniel berättar att bespokedelen har ungefär lika många par som blir rejects längs vägen som det blir färdiga exemplar, vilket är drygt hundra par om året.

Fler bespoke-samples, här en blå semi brogue.

Flott lazy man, gjord av Shoji Kawaguchi som driver Marquess, som tidigare jobbade för G&G. Man ser att det är hans sko på den extremt tajta sulkanten vid tån och där randsömmen är sydd långt ut mot lästens feather edge (nedre yttre kant).

Förlagan till RTW-modellen St. James II.

Klack med svagt inåtutande kant, så kallad tapering.

Sulkant och sulsöm i närbild.

Midjan från sidan.

Daniel Wegan leder som sagt G&G:s bespokeverksamhet, vilket får sägas vara tämligen imponerande med tanke på att han kom till företaget som fullständig novis för sex år sedan, och i början mest fick sopa golvet. Hans huvudsakliga uppgift är som lästmakare, vilket då också innebär att det är han som oftast har kontakten med kunderna och tar mått och håller i fittings och så. Han gör också en del design, plus att han ägnar kvällar och helger åt att ”jobba extra” med bottning/making hemma i sin lägenhet. Daniel har en fulltidslärling på plats i Kettering, Northampton, där Gaziano & Girlings fabrik ligger, som än så länge dock främst gör reparationer och testskor. Dessutom går en annan svensk som till vardags jobbar i en skofabrik som lärling på deltid vissa kvällar och helger. Tony Gaziano gör idag nästan enbart designjobb, lite enstaka lästarbeten. Nåtlingen sköts av tre kvinnor i fabriken som gör sömnadsjobbet även för företagets RTW-skor. Det är de som jobbar med bespoke hos Gaziano & Girling.

Utöver dessa använder man sig av tre olika frilansarbetare, som alla är makers, alltså gör bottningen på skorna (kort och gott bygger ihop dem, från pinning/lästning av ovanlädret fram till finishen). De som gör skor regelbundet åt företaget är dels en britt som är en av de mest välrenommerade frilansmakersen i England, dels en fransman som tidigare varit hos John Lobb Paris men numera frilansar. Den tredje är en estländare som tidigare jobbat för flera av de stora bespokehusen i London, men som numera endast gör mer sporadiska jobb från hemlandet.

Daniel Wegan tillhör den grupp lästmakare som tar väldigt många mått och uppgifter om klienternas fötter. Han börjar med att kalkera av fotens ytterlinjer på papper när jag står upp. För det använder han på utsidan, bak och fram på fötterna en sorts pennhållare som säkerställer att pennan hålls i 90° vinkel mot pappret och att linjen är lika långt ifrån hela tiden. Därefter tar han konturerna med insidan med en vanlig blyertspenna, och sedan hålfoten med en penna hålld i 45°, och för att säkerställa att vinkeln blir rätt har han en vinkellinjal till hjälp som han håller upp pennan emot innan han drar linjen.
Han tar sedan säkert tio olika omkretsmått med måttbandet, längs precis hela foten. Därefter får jag sätta mig ner och han tar alla måtten en gång till utan belastning på fötterna. Han gör dessutom markeringar och noteringar för olika fotproblem och variationer som mina fötter har.

Med ett speciellt ritverktyg markeras fotens konturer på utsidorna.

Sedan ritas insidorna med en vanlig penna, och även hålfoten markeras med pennan vinklad.

Noteringar görs.

Måtten tas sittande utan tryck på fötterna.

Något som Daniel också gör, som jag inte sett förut, är att han mäter fötterna på höjden på flera ställen. Med två olika typer av vinkellinjaler tar han den exakta höjden vid exempelvis stortån och den inre fotknölen. Han gör också som många gör en så kallad vinkelskiss där han håller ett stående papper bredvid foten och ritar fotens höjdgående kontur med en penna, men detta är mindre exakt än linjalmätningen när det gäller höjddelarna.
Det är dock inte klart än. Nästa moment är att jag tar av mig strumporna och ställer mig på en speciell sorts papper som med bläck avtecknar mina fotavtryck. Dessutom har Daniel med sig en skumgummiform som jag ställer ner fötterna i och man får en tredimensionell form av underdelen på mina fötter. Det här är lite överkurs egentligen, och ingenting som Daniel använder alltid, men då han ville visa alla sätt som han kan använda för att skapa sig en bild av kunders fötter gjorde han momentet nu.

Här mäter Daniel höjden på tån.

Fotavtryck med konturer markerade på det speciella pappret.

Här är bläckpappret som gör avtrycket borttaget och avtrycket syns tydligare.

En annan version av mina fotavtryck i skumgummi.

Daniel Wegan menar att för honom fungerar det bra att ta många mått, då har han saker kolla emot hela tiden, även om en hel del av det inte alltid behöver användas. Och han är fortfarande i en viktig läroperiod, han tror att det är mycket möjligt att han om ett antal år kommer att ta färre mått när han arbetar.
Vi pratar en del om 3D-scanners och hur han ser på dessa, och han menar att för hans del hade det varit ett fantastiskt hjälpmedel att kunna scanna kundernas fötter och ha två modeller av dem. Han skulle fortfarande behöva göra de flesta av momenten han gör idag, att bara scanna av två fötter och göra läster som liknar de fungerar inte, det krävs fortfarande lika höga kunskaper hos lästmakare för att det ska bli bra. Men att ha 3D-modeller att kunna gå tillbaka till och stämma av lästerna mot skulle vara väldigt nyttigt, och minimera riskerna för större fel på lästerna tror han. Problemet är att det är oerhört dyrt att ha de 3D-scanning-apparater som finns idag. I England är det bara Springline som har det, och de är som bekant en av världens största läst- och skoblockstillverkare och har helt andra möjligheter än en liten firma som G&G att bekosta och utnyttja en sådan apparat och mjukvara. Daniel hoppas dock att det i framtiden kan komma lösningar som gör det mer lättillgängligt, exempelvis 3D-skrivare som är snabbare och effektivare än dagens sådana.

Påse med olika attiraljer för mätningen.

Vi diskuterar sedan modell och olika detaljer på hur jag vill ha mina skor. I mitt fall blir det ett par Austerity brogues på en personlig variant av G&G:s MH71-läst. Den kommer naturligtvis inte se exakt likadan ut med tanke på all hänsyn som behöver tas till mina fötter, men det är praktiskt för dem att ha en av sina egna läster att utgå ifrån utseendemässigt. Daniel kommer nu också troligtvis göra en träversion av MH71 i UK10 F-vidd (som jag annars har i RTW) och ha den som basläst, som han sedan lägger till och tar bort material ifrån för att få fram mina läster.
Färgen jag kommer köra på är en patinering som kalla Wilde Canyon (patinering av deras målare på Savile Row ingår i bespoke, om man önskar ha det), en mellanbrun färg (japp, så jag vill ha det!) med mycket fint djup. G&G:s austerity brogue Connaught är så klart en logisk förlaga, men jag vill ha dem utan gimping (hacken längs kanterna på läderbitarna) och med lite annan form på mittdelen mellan vingarna.
I övrigt blir det enkel lädersula i 1/4 inch:s tjocklek (ca 6-7 mm), tåsprängning på 6-7 mm, en smal bevelled waist med ganska ordentlig uppbyggning, och en klack som ska luta svagt inåt.

G&G:s RTW-modell Connaught som är som förlaga, jag vill dock inte ha gimping och mittspetsen fram mellan vingarna ska lite längre bak.

Mina skor ska sedan göras i den här patinan, som kallas Wilde Canyon. Senaste bilderna: Gaziano & Girling

Nästa steg i processen med ett par bespokeskor från Gaziano & Girling är en fitting med ett första par testskor. Då ju Daniel Wegan kommer att vara med under Shoegazing Super Trunk Show i september så siktar han nu på att ha klart testskorna tills dess. Normalt tar det längre tid till en första fitting, men i och med han ändå kommer till Sverige då är det bättre att snabba på denna bit lite, och sedan kommer de få gå in i den vanliga lunken hos G&G:s bespokedel, och vara klara om kanske ungefär ett år eller så. Nästa del i serien kommer i september efter super trunken.