Fördjupning – Vad påverkar hur skor töjer sig?

Att läderskor töjer sig har de flesta lärt sig redan i barnaår. Hur och hur mycket de töjer sig är dock en annan femma, och ingenting som det finns en fast formell för. Det finns mängder med olika aspekter som påverkar hur mycket eller lite en sko töjer ut sig, här går jag igenom en del av dem.

En aspekt som påverkar är hur mycket sömmar det är på skon. Det handlar dels om att sömmarna håller ihop lite, men också om att lädret överlappar och är av flera bitar vilket i regel innebär mindre stretch än när det är rent läder, så att säga. En wholecut töjer sig alltså oftast lite mer än en full brogue, men även sömmar töjer sig, och det är tvärtemot vad vissa tror inga problem att lästa ut även full brogues.
Det är också viktigt att komma ihåg att skor töjer sig olika mycket på olika ställen. Vid häl- och tåparti töjer de sig i princip ingenting, medan de vid skons ball, dess bredaste del, kan töja sig en hel del.

En viktig variabel för hur mycket lädret expanderar är hur mycket stretch det är i lädret, och det avgörs av mängd olika faktorer. Det kan skilja en del mellan stretchen i olika hudar trots att de kommer från samma batch, och det kan till och med variera mellan olika delar på en hud. Dessutom påverkas det av vilken typ av foderläder som används, samt hur mycket förstärkning som nyttjas och var den används mellan ovanläder och foderläder. Då många tillverkare varierar mellan olika leverantörer av både foderläder och ovanläder, även när det gäller en och samma färg, försvårar det ytterligare att göra töjningsprognoser.

Samma garveri, samma batch. Ändå kan det skilja en hel del i hur mycket stretch det är i de här hudarna.

Det påverkar sedan också hur hårt man dragit lädret vid lästningen. På fabrikstillverkade skor är den här skillnaden mindre, men med handlästade skor kan det variera en hel del beroende på vilken person som lästat skon, även om man så klart försöker ha en standardiserad nivå så att säga. När man handlästar kan man också dra lädret hårdare än vid maskin, då man har mer koll på skeendet och då kan styra på ett annat sätt. Maskinlästning ska fungera för alla skor i en batch utan att man ändrar inställningarna och då är de inställda på att lästa lite lösare som standard. Materialet avgör också här, ett klassiskt exempel är ungerska Vass vars skor i slätpressat läder är väldigt hårt lästade, och därför töjer sig relativt lite i regel, medan mocka och cordovan som är känsligare för drag inte lästas lika hårt, och därför ofta både upplevs som större än en sko i slätpressat läder trots att de är gjorda på samma läst i samma storlek, och sedan då dessutom töjer sig mer.

Skor från Vass i vanligt läder är väldigt hårt lästade.

Även vilken konstruktionsmetod som används kan spela viss roll. En Goodyear-randsydd sko med mycket mjuk korkfyllning sjunker ihop en del med tiden när de används, och blir då rymligare framför allt vid skons bredaste del. En sko som är handrandsydd, Blake/Rapid-sydd eller Blake-sydd förändras inte lika mycket här, då det finns ett mindre hålrum på dessa som inte sjunker ihop på samma sätt, även om den fyllning som finns och bindsulan också formar sig och plattas till en del.

Att rätt och slätt utgå från att en sko ”töjer sig en halv storlek” eller liknande, som man ibland kan få höra, är med andra ord inte särskilt realistiskt. Det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till, och det är i många fall väldigt svårt att avgöra på förhand hur töjningen kommer att bli. När till och med en sko i samma storlek och samma modell från en och samma tillverkare kan variera beroende på material, person som lästat, och så vidare, förstår man svårigheten.