Tillverkning av randsydda skor i Sverige kan snart vara verklighet igen, många impregneringssprayer är väldigt starka, och Vass har äntligen fått fram en ny hemsida. Det är lite av innehållet i dagens inlägg med blandat från skovärlden.
Kavat börjar producera skor i Sverige
Två av modellerna i den kommande jubileumskollektionen från Kavat, en derby och en chukka. Tillverkade i Kumla.
Kavat är för de flesta mest kända för sina barnskor, men har sedan några år tillbaka också ett utbud av herr- och damskor, tillverkade i vegetabiliskt garvat läder och i samma retrostuk som många av barnskorna. Vuxenskorna har varit populära, och nu fortsätter man utveckla den sidan. Nästa år fyller företaget 70 år, och som några av er kanske vet firar Kavat detta genom att redan i höst lansera en helt ny svensktillverkad kollektion. Skorna i serien Kavat 1945 görs i det forna skomeckat Kumla, med vegetabiliskt garvat läder från Tärnsjö, och med sandalsydd konstruktion. En gammal traditionell metod, visserligen klart simplare än exempelvis den randsydda konstruktion, men fortfarande sydda. Man viker ovanlädret utåt och syr fast sulan runt ytterkanten. Skorna kommer passande nog kosta 1945 kronor, och göras i 1945 exemplar.
Vad som är ytterst intressant är att planerna är att fortsätta utveckla detta, med målsättning att göra även exempelvis Goodyear-randsydda och becksömssydda skor i framtiden (blev tyvärr inte så, läs mer här). Väldigt spännande onekligen, och förhoppningsvis skulle det inte bara vara de mer casual modeller som Kavat gör idag utan även några mer dressade skor med lädersula. För er som var med eller sett paneldiskussionen under Shoegazing Super Trunk Show, så blir kanske svaret på frågan om när randsydda skor görs i Sverige igen betydligt tidigare än vad paneldeltagarna trodde då. Det blir mer om Kavats satsningar på bloggen inom kort.
Italigente fortsätter framåt
En svart wholecut från första kollektionen som Oscar Jacobson gjorde tillsammans med Italigente. Bild: Rodeo
Magnus Ericsson som är VD på Kavat driver också som kanske bekant märket Italigente, som säljer italienskt tillverkade blake/rapid-sydda skor i mellanprissegmentet. Praktiskt nog kommer Italigente nu att lyftas in under Kavats flagga, vilket ger märket en stabilare grund att stå på och lite mer resurser. Dessutom utvecklas nu samarbetet med Oscar Jacobson, som idag har en mindre kollektion på fyra-fem modeller tillverkade av Italigente, men som nu alltså kommer att bli fler. Att modemärkena satsar på kvalitetsskor är ett tydligt tecken på att det är något som vinner marknad och popularitet bland fler och fler (J. Lindeberg kör ju samarbete med Alfred Sargent och Morris med spanska John Spencer). Enligt en ”insiderkälla” på H&M (som var med under super trunken) så pratar man till och med inom den svenska klädjätten om att titta på att börja sälja Goodyear-randsydda skor.
Starka kemikalier i många impregneringssprayer
Collonil och Saphir var de enda sprayerna som inte innehöll så starka kemikalier att de löste upp tusch. Bild: Collonil
Dennis Boström på skomakeriet Södermalms Sko & Nyckelservice och Loake-agenten Filip Hallerfelt gjorde ett litet experiment där de provade hur starka olika impregneringssprayer är. De målade helt enkelt med en tuschpenna på ett papper, och sprayade med impregneringsspray på. De allra flesta av sprayerna, bland annat Boston, Tarrago och Kiwi, var så starka att kemikalierna i sprayerna löste upp tuschen. Undantagen var Saphirs och Collonils impregneringssprayer. Kanske inte världens mest vetenskapliga test, men det kanske ändå kan säga en del. För frågan är ju hur hårt en sådan spray tar på mockan.
Varför HAF-sula heter HAF-sula
Edward Green-par med HAF-sula, alltså där den främre delen av sulan är dubbel, men från midjan och bakåt är den enkel. Bild: An Uptown Dandy
Det här har varit en gåta för mig rätt länge, men när jag träffade Christoffer Gumbs som är Sales Manager hos Edward Green under trunk showen hos Linnégatan 2 nyligen, fick jag äntligen veta: varför heter det HAF-sula, eller HAF-sole på engelska? En HAF-sula har dubbelsula vid slitdelen framtill, medan midjan och bakåt är enkel, vilket ger slittåligheten hos en dubbel sula men flexibiliteten och lite av nättheten med en enkel. Det visade sig att det helt enkelt är så att HALF inte får kort i de kodningar som används i fabrikerna, så då fick man ta bort en bokstav. HAF är alltså som man misstänkt en förkortning för half, och nu vet vi också varför.
Vass lanserar ny hemsida
Vass nya hemsida har också nya produktbilder.
Ungerska Vass har haft en ny hemsida på gång länge, men efter att samarbetet brutit samman med webbdesignföretaget som skulle göra sidan för ett tag sedan såg det ut som att det skulle kunna dröja länge innan det blev av. Nu har dock Vass tagit in ett nytt företag och lanserat vass-shoes.com, som är betydligt snyggare än den gamla sidan. Just nu är innehållet begränsat, med bara den nya kollektionen som visades upp under Shoegazing Super Trunk Show förra helgen, men den kommer att byggas ut allteftersom. En annan trevlig nyhet är att Vass nu accepterar kreditkort, och man slipper göra en internationell banköverföring vid beställning. Det är fortfarande mailbeställningar som gäller, men nu är i alla fall betalningsförfarandet förenklat.
Tack för ännu ett trevligt inslag! Personligen vänder jag mig dock emot allt i snutten om ”så starka kemikalier”. Huruvida något löser något annat är inget mått alls på hur ”stark kemikalien” – vad det nu betyder – är. Vatten är det effektivaste lösningsmedlet vi känner till, vilket är skälet till att naturen använder det så frekvent. Kvicksilver löser många metaller, men inte mycket annat. Relevanta frågeställningar kring kemikalier inkluderar
1. Fungerar de för syftet, exempelvis att lösa det ämne man behöver lösa såsom oljor och vaxer i skoskydd?
2. Har de skadliga bieffekter för avsedd applikation, exempelvis förstör lädret?
3. Har de skadliga bieffekter för omgivningen, exempelvis är giftiga att inandas eller att släppa ut i naturen?
4. Har de tillverkats på ett sätt som är förenligt med långsiktigt hållbar produktion? Även om ett ämne uppfyller 1-3 kan en bieffekt av produktionen vara giftig eller på annat sätt farligt eller oönskat.
Huruvida impegneringsspray löser en ospecificerad pennas ospecificerade färg eller inte besvarar ingen av de fyra frågorna ovan.
Vhar du för övrigt någon fundering kring superhydrofoba sprayer som skoskydd?
Vänligen
Pontus
Pontus: Tack tack! Gällande din kritik så håller jag med om att ”starka kemikalier” inte är ett hundraprocentigt uttryck, hade svårt att få till hur man skulle formulera det hela. Poängen med undersökningen och att jag skrev om den var enbart punkt 2 på din lista. Men som jag skriver är det ytterst ovetenskapligt.
Gällande sprayer som kan ge en syperhydrofob yta så är det samma sak som gäller för dem som för övriga impregneringssprayer, ju mer smuts- och vattenavstötande funktion som finns desto bättre, så kan vara jättebra. För vanligt full grain-läder är dock alltid problemet att de sätter igen lädrets porer, och där är det ingen skillnad.
Mycket intressant om HAF-sulor, och i kontrast mot vad jag fått höra från Gabriel på Skoaktiebolaget. Om jag förstod honom rätt var HA Edward Greens term för dubbel lädersula, och F:et läggs till för att signifiera att bara halva skon är dubbelsulad. Min spontana tanke var att bokstäverna står för ”Heavy-Ass, Front”, men det är ju bara spekulation. 🙂
Per: Hmm, ja på ett sätt skulle jag nästan lita mer på Gabriel än Christopher Gumbs. Han påstod nämligen också att EG:s Top Drawer-linje var handrandsydda, trots att jag ifrågasatte. Om han bara hade noll koll eller ljög vet jag inte, och vet inte vilket som är värst. Mitt förtroende för honom sjönk rätt kraftigt då iaf.
”1,5 lädersula” brukar väl HAF kallas också (enligt principen enkel = 1 och dubbel = 2). Upplever att det verkligen funkar också, det känns bättre att gå med än dubbel lädersula.
”… det känns bättre ÄN att gå med dubbel lädersula” skulle det stå ovan. Ett viktigt ord föll bort, typsättaren har blivit sparkad.
Johnny Dungeon: Jo precis, 1,5-sula används också ibland, men HAF är nog vanligare. Ja HAF-sulor är en bra kompromiss, blir som du säger klart mer likt en enkel lädersula i känslan än vanlig dubbel.
Intressant med Kavat – verkligen. Finns ju andra svenska skotillverkare, kanske inte platsar på denna bloggen men ändå…
Mästaren: Ja är intressant satsning. Visst finns det andra, om än inte många, och de är antingen väldigt små eller gör inte den typen av skor som passar in under epitetet kvalitetsskor, eller både och. Sedan finns det ett antal svenska företag som gör skor i Tärnsjö läder etc och som friskt marknadsför de som så svenskt de kan, men där skorna görs i olika östländer i regel.
Tänkte främst på Skråmträskskon,
Mästaren: Jo, funderat på skriva om dem någon gång, men skulle helst vilja besöka tillverkningen då, har en bekant i Skellefteå så har liksom funnits på kartan att det skulle kunna bli av. Finns ett ställe här i Gbg som har ett par-tre skor från dem som de säljer. Det är väl framför allt sandalsydda skor de gör om jag fattat det rätt, precis som den serien Kavat ska börja producera nu. Är ju väldigt liten tillverkning, men roligt att de funnits i så pass många år och fått det att fungera.