Recension – GlenKaren skovårdsprodukter

GlenKaren är en ny aktör på den ganska mättade marknaden av skovårdsprodukter. Men, man erbjuder också något helt unikt, nämligen helt naturliga, giftfria produkter som inte heller använder den starkt kemiskt luktande ingrediensen terpentin, utan istället doftar apelsin. Shoegazing har testat hela GlenKarens utbud.

FAKTA
Märke: GlenKaren
Produkter: Cleaner/conditioner, kräm, polish
Pris: 179 SEK/100 ml (gäller samtliga produkterna)

GlenKarens produkter kommer i stora glasburkar med ordentlig öppning.

Bakgrund och fördjupning

Det är svenska nätbutiken Skolyx som är först i Europa att erbjuda GlenKarens produkter. Bakom företaget ligger makarna Glen och Karen Tippets från Oregon i USA. Glen har ett stort skointresse och putsar ofta sina skor hemma vid soffbordet, och Karen hade altid tyckt att det luktade fruktansvärt illa om alla olika produkter som Glen använde. Samtidigt var Glen inte helt nöjd med de produkter som fanns på marknaden, och de bestämde sig för att prova att utveckla en egen skovårdsserie, mer naturlig och skonsam mot människa och miljö än någon annan.

Några år senare är GlenKaren Shoecare verklighet. I dagsläget finns en cleaner/conditioner, en skokräm i åtta nyanser och en neutral vaxpolish. Produkterna är alltså helt naturliga, biologiskt nedbrytbara och ofarliga för människa och miljö. I skovårdsprodukter används oftast terpentin (exempelvis Saphir Medaille d’Or, Burgol med flera) eller lacknafta (ex. Kiwi m.fl.) som lösningsmedel. Lacknafta är en petroleumprodukt och inte särskilt skonsam för skorna, terpentin är vad man brukar kalla en kemisk naturprodukt, som kommer från barrträd. Terpentin är i regel en restprodukt från kemisk pappersmassatillverkning. Även om terpentin är en i grunden naturlig produkt har den nackdelen att den är hudirriterande och inte särskilt skonsam mot människan.
Skovårdsprodukter, framför allt när de ska vara vårdande, har också någon form av vårdande olja, vanligtvis minkolja (ex. Saphir Medaille D’Or, Kiwi m.fl.), talg (inte lika vanligt idag) eller syntetisk olja (exempelvis Boston). Minkoljan fungerar utmärkt för detta, men dosen bör vara ganska låg för att inte bli för fet och mjukgörande och göra lädret sladdrigt, och problemet med minkoljan är naturligtvis att den kommer från minkar som lever under odrägliga förhållanden i framför allt Kina. Om situationen på svenska minkfarmar är omdiskuterad på grund av tveksam tillvaro för djuren, så är det ingenting mot situationen på de kinesiska. Talg kommer från nötdjur, men dess funktion är inte lika bra som exempelvis minkolja och är därför inte lika vanlig längre.

Bivax är en naturlig ingrediens i många av marknadens främsta skovårdsprodukter. Bild: Fotoakuten

Vidare används också någon form av vax för impregnering, glans och lyster. Standard är bivax (Saphir Medaille d’Or, Grison m.fl.), karnubavax (Saphir Medaille d’Or, Burgol m.fl) eller silikon (Kiwi, Boston m.fl.). Bivax är inga konstigheter, det är helt enkelt det som bina bygger upp sina kupor med, och är helt naturligt och välfungerande. Karnubavax utvinns ur vaxpalmens blad genom kokning, också helt naturligt, med många fördelar som suverän glansbildning, välimpregnerande och att det inte täpper igen porerna i lädret. Silikon är den klart sämsta av dessa, då den är kemisk och just täpper igen lädrets porer som förlorar sin andningsförmåga.
Sedan behövs för pigmenterade färger någon form av färgpigment. Här finns det tusen olika alternativ, både naturliga och kemiska. Det är svårare att få fram fungerande naturliga pigment, det är exempelivs därför Saphir Medaille d’Or som bara har naturliga färgämnen har betydlig färre nyanser än Saphirs standardserie, där man använder kemiska pigment.

Så, vad använder då GlenKaren för ämnen? När det gäller vax och färgämnen är det som många andra skovårdsprodukter, bivax och karnubavax, samt olika typer av naturliga pigment som jord- och växtfärgämnen. Ganska standard med andra ord, och likvärdigt med många andra av de mest ansedda skovårdsprodukterna på marknaden. Det är när det gäller lösningsmedel och olja som GlenKaren skiljer sig.
Som lösningsmedel används apelsinterpen av livsmedelskvalitet, eller förenklat apelsinolja, som tas tillvara från skalen när apelsiner pressas. Apelsinoljan dunstar efter ett tag när den utsätts för luft, men är den instängd i en burk klarar den sig. Att GlenKaren använder apelsinoljan för dess väldoft, och de flesta, inte bara fru Tippets, är nog överens om att apelsin doftar bättre än ganska fränt luktande terpentin. Den är dock inte orangefärgad, om någon skulle undra, utan helt genomskinlig.
Oljan som GlenKaren använder är ekologisk kokosolja, som består nästan enbart av mättade fetter (viktigt för god lädervård) och med en stor andel laurinsyra, en fettsyra känd för sina goda antibakteriella egenskaper.

Användning

Nå, nog om teori, över till praktik: Hur är då GlenKarens produkter att använda och hur bra fungerar de? Jo tack, blandat. Jag har provat produkterna på ett par helt nya Edward Green Galway, som alltså inte hade fått några andra produkter på sig innan (förutom från fabriken) och på två andra par som vårdats med Saphir innan. Då jag bara använt de i ett par veckor är det här alltså mer av ett första intryck vi pratar om, jag kan naturligtvis inte säga någonting om hur skorna mår av GlenKarens produkter över tid.

Edward Green Galway innan behandling.

Vi börjar med cleanern/conditionern, som är en mjuk kräm med rengörande och djupvårdande egenskaper, alltså samma typ av produkt som som Saphirs populära Renovateur. GlenKarens grejer kommer i glasburkar som rymmer 100 ml, med utmärkt stor öppning som kommer gör det enkelt att få ut produkterna även när det bara finns lite kvar på botten. Cleanern/conditionern består av enbart apelsinolja, kokosolja och lite bivax. Produkten är tyvärr inte särskilt lättarbetad, utan jag upplever att den är lite svår att få in jämnt, och att den dessutom kan klumpa sig lite. Jämfört med Saphirs Medaille d’Or som är extremt lättarbetad är det tyvärr stor skillnad. På graindelen på Galwaysen så är det extra svårt att få ut conditionern jämnt (det är alltid lite svårare, men inte så här), och det gör att det när produkten torkar dessutom bildas vita fläckar som är väldigt svåra att få bort. Det är troligtvis kokosoljan som är problemet här, och jag skulle avråda från användning på grainläder. Däremot verkar det slätpressade lädret må mycket bra av GlenKarens cleaner/conditioner, det känns fint återfuktat och välmående efteråt.

Cleanern/conditionern är relativt svårarbetad.

Det var inte jättelätt att fånga på bild, men här på mitten av plösen ser man den vita beläggning som conditionern bildade på skorna, och som jag fick tvätta bort med kemiskt ren bensin för att bli av med. Den verkar inte grainkompatibel, med andra ord.

Det första intrycket man får av GlenKarens skokräm är att den är väldigt hård för att vara kräm. Den påminner nästan mer om vax än kräm. Jag provade faktiskt att micra burkarna en liten stund på lägsta effektläget innan användning, och det mjukade upp den lite. Krämen är hur som helst lättare att använda än conditionern, även om det kan bli små miniklumpbildningar ibland. Den går in fint i lädret, och är riktigt dryg. Den känns inte riktigt lika starkt pigmenterad som Saphir Medaille d’Or, vilket det både finns för och nackdelar med. GlenKaren rekommenderar att man efter att ha smort in krämen väntar en stund och borstar in krämen, väntar en stund till och borstar upp en glans med krämen. Provade både detta och standardvarianten med bara en uppborstning efter en stund, och kan inte säga att jag märkte någon nämnvärd skillnad. Glansen som man får av bara krämen är hur som helst klart skaplig, och säkerligen tillräcklig för många ur estetisk synvinkel.

Skokrämen är väldigt hård, och påminner mer om vax än om kräm.

Polishen är ännu hårdare än krämen, naturligtvis, och hårdare än de flesta andra vaxerna på marknaden. Man får använda lite extra vatten, men då fungerar den utmärkt och är enkel att arbeta med. Den känns också väldigt dryg. Tyvärr finns den bara i neutral färg, vilket gör att man inte kan använda polishen för att få en burnish och antiqueing på skorna, vilket jag gillar att göra. Det jobbas dock på att ta fram även pigmenterad vax, så förhoppningsvis kommer det snart finnas som alternativ. Att jobba upp en glans är förvånansvärt enkelt med GlenKarens polish, och en spit-shine kräver klar mindre arbete än Saphir Medaille d’Or, som jag upplever det. Sedan blir inte glansen riktigt lika djup som med Saphir, utan den upplevs ligga mer på ytan, men det kan ha mycket att göra med att den bara finns som neutral, då jag annars alltid använder pigmenterad polish.

Vaxpolishen är ännu hårdare, men med lite extra vatten är den ändå lättarbetad, och den ger snabbt bra glans.

Sammanfattning

Som sagt så är upplevelsen av GlenKarens produkter lite blandad. Cleanern/conditionern är jag inte särskilt nöjd med, krämen är bra om än lite hård, medan polishen är riktigt grym och ger snabbt glans. För den som inte uppskattar den fräna doften av traditionella skovårdsprodukter, och som uppskattar helt naturliga och människovänliga produkter, är GlenKaren ett mycket bra alternativ. Jag kommer att fortsätta använda åtminstone krämen och polishen, åtminstone på en del av mina skor, och återkommer med ett utlåtande om hur skorna verkar må av dem på längre sikt. Och polishen kan mycket väl bli en ny favorit här hemma, särskilt om det kommer pigmenterade burkar snart.

Till sist lite bilder på mina Galway efter att de fått en grundgenomgång á la min skovårdsguide med GlenKarens produkter (bortsett från conditionern då, som jag fick ta bort från grainlädret).

En skaplig spit-shine, som alltså rätt snabbt gick att få fram.

Och så några bilder i dagsljus.

–

–