Dags för en till relativt omfattande skorecension, denna gång av ett par svarta cap toe oxfords från nygamla brittiska märket Wildsmith. En tillverkare som prismässigt lägger sig strax under många populära märken i mellanprisfåran, och erbjuder mycket skor för pengarna.
For international readers, please use the translation tool available on the upper right of the page (at the bottom on mobile phones).
FAKTA:
Märke: Wildsmith
Modell: Sloane
Läder: Black calf
Läst: 216 F-vidd (medium)
Storlek: UK10
Sula: Enkel lädersula
Pris: £305 (cirka 3200 SEK)
En obligatorisk sko i var mans garderob: en svart cap toe oxford.
Tillverkaren:
Wildsmith är en tillverkare som var riktigt erkänd under den första halvan av 1900-talet, och som tillverkade riktigt fina bespoke- och RTW-skor. Mot slutet av århundradet såg det dock annorlunda ut, överprissatta rebrandade Crockett & Jones-skor var allt som återstod, och i början av 2000-talet gick märket i graven. Förra året återvände dock märket till marknaden, efter att Chay Cooper som varit med och lyft Alfred Sargent gått tillsammans med James Sleater och Ian Meiers, grundarna av succéskrädderihuset Cad and the Dandy. John Wilsdmith, femte generationen i grundarfamiljen och som sålde namnet till Cooper och co., är fortfarande inblandad och sitter i styrelsen.
Nya Wildsmiths kollektion är tillverkade av Alfred Sargent och kostar drygt 3000 kronor, alltså en bit under exempelvis Crockett & Jones Benchgrade, Church’s Custom Grade och Carmina, som får ses som de främsta konkurrenterna. Modellutbudet består av en blandning av urklassiska modeller och modeller som tar ut svängarna lite mer, och kommer att utökas ytterligare under det kommande året.
Wildsmiths verksamhet inleddes redan 1847, så det är mycket historia som de nya ägarna har att leva upp till.
Beställning
Wildsmith säljer själva sina skor via en webbshop på sin hemsida (frakten går bara på tio pund), och i en butikslokal på 13 Savile Row i London. De säljs också på Leffot och LeatherSoul i USA. Som Shoegazing skrev om förra året så letar Wildsmith efter återförsäljare i bland annat Sverige, så förhoppningsvis har vi de även på hemmaplan om inte alltför lång tid. Har man frågor om någonting mailar man bara info@wildsmith.com så får man svar av Chay Cooper, oftast ganska snabbt.
Skon som närgranskas här: Wildsmith Sloane i Black calf, gjord på läst 216.
Elegant men ändå klassisk.
Allmänt om skorna
Mitt par Sloane har jag fått som betalning för annonsen som Wildsmith har här på sidan. Det är dock på eget bevåg jag skriver den här recensionen, jag har fått en del frågor om märket och tänker att recensioner av nya aktörer som Wildsmith alltid är extra intressant för er läsare, då informationen som finns är begränsad.
Skorna levereras i svart skolåda, med två svarta skopåsar i flanell. Man får också med ett väldigt litet skohorn (utmärkt att ha liggandes i portföljen) och en burk polish. Jag fick också med Wildsmiths lästade skoblock, som kostar knappt 800 SEK (£65) och är tillverkade av brittiska Springline. De är betsade i svart (som inte täpper till träet på samma sätt som lack) och är av riktigt hög kvalitet, modellen är precis samma som exempelvis Gaziano & Girling och Skoaktiebolaget använder.
Sloane är ett par urklassiska svarta cap toe oxfords som i princip alla skotillverkare har i sitt utbut. De är gjorda med en nätt enkel lädersula och har fem snörhålpar, enda lilla detaljen som möjligtvis kan sägas sticka ut är att sömmen vid snörningen är sydd med en så kallad ”svannacks”-form.
FIna lästade skoblock erbjuder Wildsmith också.
Konstruktion och material
Skorna är som sagt gjorda av Chay Coopers tidigare arbetsgivare Alfred Sargent, och påminner en hel del om AS prisvärda Exclusive-skor. Skorna är Goodyear randsydda och har en enkel lädersula med ritsnedläggning. Sulkanterna är tätt skurna och ger ett väldigt nätt intryck, som förstärks av att de är ordentligt urskurna in mot den smala midjan. Just midjan är riktigt vacker, med en mildare välvning än Alfred Sargents fiddle waist, men lika smal. Till skillnad från AS Exclusive som använder ekbarkgarvade sulor så används här kastanjebarkgarvade. Fortfarande hög kvalitet men något enklare, och det är framför allt i de något enklare sulorna och midjorna som man kapat ner priset jämfört från 4000 kronor för AS Exclusive till 3200 för Wildsmith. Klacken är specialdesignad för Wildsmith av Chay Cooper, och lutar lite svagt utåt upptill, en snygg detalj som kräver lite extra hantverksskicklighet.
Ovanlädret är av klart godkänd kvalitet sett till priset. Inget spektakulärt, men absolut i ungefär samma nivå som exempelvis nämnda Alfred Sargent-skor, Crockett & Jones Benchgrade eller Carmina. Det är då det första intrycket i alla fall, efter att de använts 8-10 gånger, sedan får tiden utvisa hur de håller sig på längre sikt. Skorna är också välbalanserade, där sulan nuddar marken även när hela klacken är i backen. Personligen hade jag kanske önskat att de skulle ha lägre så kallad ”toe spring”, alltså att tåpartiet varit lägre närmre backen, men det är framför allt en smaksak. Detaljnivån i finishen är riktigt bra, och det finns knappt något att anmärka på även om man tittar riktigt noggrant efter småskavanker.
Sulorna med ritsnedläggning, ”bevelled waist” och väldigt smal midja.
Tittar man noga på den här bilden kan man se hur översta delen på klackarna är lite välvda utåt.
Passform
Wildsmith använder sig av framför allt tre olika läster: 216 som har en en rundad tå, 283 har en svagt fyrkantig tå, och 574-lästen som är en loafers läst med ännu rundare tå. Alla lästerna är designade av Chay Cooper från hans tid på Alfred Sargent, och åtminstone 216 och 283 ska passa väldigt likvärdigt, bara att tåformen skiljer sig. 216-lästen som mina Sloane är byggda på (observera att de här kommer från en speciell omgång av Sloane, normalt är den gjord på 283-lästen. Är man intresserad av modellen på rundare lästen finns de i Londonbutiken, och går att beställa genom chay@wildsmith.com) är aningen lång, men rätt standard i vidden. Insteget är även det ganska medel. De gav efter ganska snabbt efter mina fötter och blev skapligt bekväma redan efter ett par användningar. Jag upplever också att hälen känns helt okej, hälhättan skulle kunna vara gjord i plast bara att den passar mig väl, men jag tippar på att den är i så kallad ”board”, vilket är läderslipdamm som pressas samman ihopblandat med ett lim. Det är inte lika bra som vanlig läderhälhätta, men billigare och klart bättre än plast då board också formar sig efter bärarens fötter.
Som jag nämnt tidigare kommer jag att börja använda mig av Loake Aldwych på Capital-lästen som referenssko, då det är en sko och läst som många äger eller har möjlighet att prova. Jag har både Aldwych och Sloane i UK10, standardvidd. Capital är en stor läst, och jämfört med den är Wildsmiths 216 lite kortare, och tydligt mindre i vidden. Insteget är ungefär jämförbart. 216-lästen har också en lite mindre hälkappa än Capital-lästen.
Ledigt poserandes.
Sammanfattning
Wildsmith är definitivt en intressant tillverkare, som gör i mina ögon prisvärda skor som är ett trevligt och något billigare alternativ till Crockett & Jones, Church’s och Carmina i mellanpris-segmentet. Mina Sloane är en riktigt fin klassisk svart cap toe, som kommer att få tjänstgöra i de mer formella sammanhangen i lång tid framöver. Alfred Sargent som tillverkar skorna håller en fin och stabil nivå på tillverkningen. Chay Cooper känns absolut som en man som kan få det här projektet att funka, och förhoppningsvis kan de etablera nya Wildsmith på fler marknader och få chans att fortsätta växa.
Till sist några bilder på skorna och hur de ser ut efter att ha använts ett tiotal gånger, dock mestadels inomhus på kontoret eller i galoscher, men i alla fall.
De runda läderbitarna vid botten av snörningen hade gärna kunnat få vara lite mindre för min del, de är så pass stora att man noterar de nu, och i mina ögon ska de bara vara funktionella, inte synliga.
Till och med svarta skor i lampljus kan vara riktigt vackert.
Intressant. Den här modellen finns ju också i, vad som ser ut att vara, en mycket trevlig brun nyans. Vet dock inte riktigt vad jag tycker om 283-lästen. På vissa bilder ser tåpartiet lite väl fyrkantigt ut. Hade man kunnat köpa modellen på samma läst som dina skor så hade jag nog slagit till för länge sedan.
Gedigen och välskriven recension! Instämmer i att ”De runda läderbitarna vid botten av snörningen” tar för mycket uppmärksamhet, vidare har jag ingen koll på vilken funktion dessa fyller, skulle du vilja beskriva detta? 🙂 Jag vet inte hur det ser ut hos övriga tillverkare men uppfattar att majoriteten av aktörerna inte har dessa?
En detalj som jag tycker är trevlig är svannacken, den borde fler göra 🙂
Intressant detta med ”board”, pressade rester från läderslipningen. Ej hört talas om det förut. Vet du någon annan tillverkare som använder sig av detta? Kan tänka mig att det faktiskt är en helt OK kompromiss mellan plast och läder.
Ferdinand: Ja, det där är så klart en smaksak, personligen tycker jag att 283-lästen ser riktigt fin ut även den. Men gillar man inte fyrkantiga tår förstår jag att man hellre sett modellen på 216.
Adam: De är till för att skydda och förstärka. Vanligast är ju att man bara har en kraftig söm längst nere vid snörningsöppningen, det här är bara en annan variant. Och tackar!
Lano: Det är nog en hel del som använder sig av detta, ifrån mittensegmentet och uppåt. Vet att Crockett & Jones gör det exempelvis, till hälhättan då, tåhättan är i plast.
Sånt här gillar jag starkt! Fortsätt med recensioner. Jag minns den tiden när jag gick i gymnasiet å jag samlade på basketskor. Då var det en sida som hette kicksology som var favoriten med väl utförliga recensioner av basketskor. Det här påminner lite om den och det uppskattas enormt av mig!
För övrigt har du en riktigt bra skoblogg!!
Roligt att läsa om märken man inte känner till så väl. Carmina ligger oftast på. 3400 på SA med flera modeller i min smak men skulle vara kul att testa dessa med.
Bra artikel (återigen)!
En förslag på en kul artikel vore att dissekera skor ur olika prisklass och jämföra kvalitén på saker som inte syns på utsidan. Hur mycket plastdetaljer är det egentligen i skorna och vad mer har man sparat in på? Blir det en hit så kanske du kan crowdfunda fler/dyrare skor att undersöka… Om inte annat vore det väl ett intressant PR-experiment att sätta sågen i ett par sprillans nya Gaziano & Girling.
Just det där med plast i hälkappa etc är lite av ett gissel, tycker jag. Jag är som många andra lite väl ivrig webbshoppare, även om jag kanske inte skulle köpa riktigt fina dojor utan att prova. Men jag har ett gäng Bexley och sen några månader ett par Meermin och nåt par Loake som är nätköpta. Good fun.
Men.
Problemet är att man ALDRIG kan veta hur de sitter i hälen och där kommer det jag tycker är det allra besvärligaste – har skorna plasthälkappa så kan de lika gärna kastas om de sitter riktigt illa. Är det sån där board du nämner eller läder så kommer de att forma sig.
Det är alltså information jag gärna skulle ha _innan_ ett köp, men som jag antagligen inte kommer få av prispressande tillverkare.
Anders,
Har du provat att fråga tillverkarna? De kanske inte svarar, men det kan väl vara värt ett försök. Jag har alltid fått fantastiskt bra service från Meermin när jag väl kommit förbi den rätt torra Luisa och Filip på Loake Sverige är väldigt bra att ha att göra med.
Min erfarenhet är att de tillverkare som har en hög närvaro på nätet i allmänhet och i sociala media i synnerhet är väldigt öppna för att svara på denna typ av frågor.
Hehe, ja, en direkt fråga skulle ju kunna vara en lösning. Tack för det.
Annars, någon som har ett tips om hur man kan omforma hälkappan på ett par monstruöst skavsårsframkallande par skor? Den trycker verkligen på ett hemskt sätt. Blodvite uppstår ofrånkomligen.
You really should write also in English.
Värm från insidan med hårtork?
Jag skulle nog vara rätt försiktig med att värma med hårtork. Det är generellt ganska hög effekt i hårtorkar, det lär slita hårt på lädret. Du riskerar att lädret torkar och spricker. Jag hade provat sätta i skoblock modifierade för att trycka ut lite där din häl klämmer.
Jonas och Daniel: Tackar!
Robert: Ja det hade onekligen varit väldigt kul att göra, men inte riktigt realistiskt i dagsläget, då det kostar en del att ge sig på något sådant. Men i den här artikeln kan du läsa lite mer om detta, och där finns länk till De pied en cap, en fransk sida som tyvärr inte uppdateras längre, men som gjorde just sådana itusågningar. Finns också en japansk tidning som gjort samma grej.
Anders och Markus: Ja det är inte helt lätt, men att fråga tillverkaren är ett alternativ. Hårtork skulle jag som Lano är innte på inte rekommendera ändå, riskerar att skada skon. Man kan utgå från att billigare tillverkare har plast i hälkappan, mellanpris lite olika men ganska ofta board, dyrare board eller läder, som generalisering. Man får vad man betalar för, helt enkelt. Tåhättan är inte alls lika väsentligt om den är i plast eller läder, vissa förordar till och med plast (dock oftast med egen agenda bakom…).
Paul: Thanks, yeah I know there is a bunch of people who wants that. As for now I’ll stick with Swedish, but one never knows.
Kollade med Chay, och de har faktiskt en del Sloane kvar i butiken i London på den runda 216-lästen. Så är du intresserad kontakta honom på chay@wildsmith.com. De är fortfarande på rea, så under 3000 kr nu.
Grymma skor! Jag kan rekommendera dessa Skosnören om man vill växla lite utseende ibland.
Funderar lite kring passformen på dessa skor främst på deras egna produktbilder är det ju en ganska ordentlig glipa på lästen och tycker mig även kunna se detta på ditt par. Är detta normalt och något som töjer till sig efter lite bärande eller har de ett väldigt lågt insteg?
Tobias: Nja, jag tycker de är rätt normala i insteget. Jag har ett aningen högt insteg och brukar få en liten glipa, och vill också ha en liten glipa, på oxfords. Det är väl en centimeter eller något på dessa, fullt normalt. Att snörningen på oxfords måste sluta tätt är fel.
Hej Jesper och tack för svar!
Låter bra då kan nog jag också som har ett något högt insteg komma undan med dem 🙂