Det diskuteras ofta huruvida Church’s har tappat kvalitetsmässigt efter att det italienska modehuset Prada köpte upp den gamla anrika engelska tillverkaren för ett antal år sedan. Alla möjliga åsikter brukar luftas, allt från att de numera bara gör corrected grain-skräp till att ingenting har hänt överhuvudtaget utan att de ”fortfarande gör några av världens bästa skor”.

Min åsikt brukar ligga någonstans mittemellan. Visst, de tillverkar en del skor i corrected grain (och tyvärr även allt fler), men det gjorde de även innan Prada-köpet då många britter efterfrågar det, samtidigt som det inte går att komma ifrån att det skett tydliga förändringar mot att Church’s satsar mer på modepräglade skor efter att Prada kom in i bilden, och att de klassiska kollektionerna hamnat mindre i fokus. Men jag har alltid hävdat att Church’s utan tvekan är en kvalitetsskotillverkare att räkna med. Nu har jag dock fått en ordentlig svacka i förtroendet för märket.

 

Ett par klassiska full brogues från Church’s damkollektion. Goodyear-randsydda som alla Church’s skor. Eller…

Anledningen är anrika Stockholmsskomakeriet Skomakeri Framåts ”avslöjande” av hur Church’s på ett mycket utstuderat sätt fejkar randsöm på en av deras modeller. Det handlar om en sko från Church’s damkollektion, modellen Burwood, en klassisk full brogue-modell som de också gör på herrsidan. På Skomakeri Framåts Facebook-sida publicerar de bilder på skorna som lämnades in för att ritsnedläggningen släppt. Nedan är vad de fann:

Modellmarkeringen på innerfodret. Burwood är en klassisk Church’s modell som görs i flera varianter både för damer och herrar.

 

Här är den ena skon som fortfarande är hel. Det ser ut som en sko med ritsnedläggning, alltså där avlappssömmen ligger dold i en skåra som stängts igen.  Det finns till och med en markering längs med ytterkanten som är typisk för hur man brukar måla en sula med ritsnedläggning för att göra att den igenlimmade skåran syns så lite som möjligt. Normalt brukar dock Church’s bara använda ritsnedläggning på sina finare serier, vilket gör att man kan bli lite fundersam.

 

Här är den andra skon där det blivit en stor glipa framme vid tån, det man tror är en slarvigt utför ritsnedläggning som släppt. Notera här också längden på sömmen.

 

Här börjar man bli riktigt konfunderad. Det handlar alltså inte om en någon vanlig ritsnedläggning, utan ser snarare ut som att man limmat en tunn läderslitsula ovanpå den egentliga yttersulan. Och där under döljer sig en söm som definitivt inte är sydd med samma stygnlängd som sömmen på ovansidan av randen (eller vad det nu då är).

 

Här har vi skons insida. Det ser ut som det brukar på randsydda skor, om än med en heltäckande övre innersula.

 

Och plockar man ut den dyker den riktiga bindsulan upp, som är en simpel billig bolsterbindsula där man tydligt ser att det egentligen handlar om en blake/durksydd modell, förklädd till en vanlig Goodyear-randsydd Church’s sko. Alla bilder ovan: Skomakeri Framåt

Nu är det naturligtvis inte så att Church’s helt plötsligt börjat göra alla sina skor med blake-konstruktion som man försöker dölja för konsumenten. Det här handlar om en sko från damkollektionen, som inte alls är lika viktig för tillverkaren. Men att så utstuderat försöka maskera att det handlar om en randsydd sko gör att man får riktigt dålig smak i munnen av det hela. Med ovandelen av det man tror är en vanlig avlappssöm som ser ut som vilken som helst men tydligen bara är en dekorationssöm, en yttersula som är gjord för att se ut att vara ritsnedlagt men är en tunn lädersula ditsatt för att dölja blake-sömmen, och en billig bolsterbindsula som är helt täckt för att dölja den egentliga konstruktionen. Missförstå mig inte, det går att göra jättefina blake-sydda skor, men då ska det också tydligt framgå att det är en blake-sko man köper.

Köpte man den här modellen för ett par år sedan var det garanterat en Goodyear-randsydd sko, tillverkad i England. Nu har man flyttat produktionen av serien till Italien, men gjort sitt bästa för att skon ska verka vara som tidigare. På Church’s hemsida står ingenting om att dammodellen av Burwood skulle vara blake-sydd, och även om det inte heller står att den är randsydd är det någonting som alla Church’s kunder räknar med att skor från deras standardserier är. Och andra återförsäljare av skon marknadsför den fortfarande som Goodyear-randsydd (se exempelvis här). Prissättningen ligger också kvar på samma nivå som tidigare, Church’s Classic-kollektion på damsidan kostar ungefär lika mycket som herrsidans City-kollektion.

Den andra änden av Church’s stegen, toppserien Heritage. Det är sådant här vi hellre ser att de satsar på. Bild: Manolo

Det är ett mycket trist tilltag av Church’s, och väcker flera frågor. Kommer man göra likadant med fler serier i framtiden, även herrskor? Försöker man spara in på andra sätt utan att det ska synas direkt?  En variant som Church’s gett sig på är att de nyligen lanserat en så kallad”flex”-kollektion, som är ett klassiskt sätt för tillverkarna att kunna göra billigare och simplare konstruerade skor men ändå försöka få konsumenten att tro att det är något positivt.

Det vore synd om alla Prada-belackare fick rätt i sina utsagor om att Church’s skulle vara en tillverkare i förfall. Att gå från att vara en av världens mest välrenomerrade kvalitetsskotillverkare till att förlora stort i anseende kan gå fort. Jag kommer fortfarande att beundra många av Church’s skor, och vet att de kan stå för ett fantastiskt hantverk. Men förtroendet för dem har helt klart fått sig en ordentlig törn, och förväntan över öppnandet av den nya Church’s butiken i Stockholm som nyss slog upp dörrarna har mattats av en del.

Här har Church’s nu öppnat en egen butik, i Stockholms exklusivare shoppingdistrikt Biblioteksstan. Bilden är tagen för några veckor sedan. Bild: Imgur

Förövrigt, det blir mer av Skomakeri Framåt på måndag, när serien om svenska skomakerier fortsätter.