Union Royal är en av de mer välkända japanska tillverkarna av kvalitetsskor, som gör skor i många olika prisnivåer och med flera olika konstruktionsmetoder som Gooydear-randsytt, handrandsytt och en sorts blandning av Bologna och Goodyear. Shoegazing besökte deras fabrik utanför Tokyo.
Det är en stor, grå relativt anonym byggnad i Chiba öster om Tokyo som inkvarterar Union Royal. Tre våningar, med lager och logistik på bottenplan, tillverkning på mittenvåningen och kontor och materialförråd högst upp. Union är en av de äldsta fabrikstillverkarna av klassisk konstruerade skor som fortfarande är aktiva i Japan, firman grundades för 66 år sedan, 1952. Här träffar jag produktchefen Satoshi Oda, en öppen och tillmötesgående person som visar mig runt den väloljade fabriken, och berättar öppenhjärtigt om både vad som fungerar bra och vilka utmaningar de har och har haft.
– Det är en intressant tid just nu. Intressant men krävande, säger Satoshi Oda.
Vi börjar längst upp hos produktutvecklingen, där designers och ett litet team tar fram skisser och samples på nya modeller för alla de märken som de tillverkar i fabriken. Här görs en del nåtlingar, vissa för produktion men mest för olika samples. Annars görs nåtlingar för de finare linjerna i en fabrik i norra Japan, för de billigare i Vietnam.
Att förlägga tillverkning, helt eller delvis, i andra delar av Asien där arbetskraften är billigare än i Japan är vanligt både bland skofabrikanter och inom andra japanska industrier. Union Royal hade en fabrik i Kina i många år, strax utanför Shanghai, men man fick aldrig upp kvalitetsnivån dit man ville så den såldes och istället investerade man i en fabrik i Vietnam. Här görs då nåtlingar, alltså ihopsättningen av skons ovandelar, här görs sys randsömmen för de handrandsydda linjerna som sedan färdigställs i japanska fabriken, samt hela skorna för vissa billigare durksydda linjer.
– Det har varit en utmaning att nå kvalitetsnivån vi eftersträvar även i Vietnam, men det går framåt och börjar bli bra, vi behöver inte alls plocka lika många skor i kvalitetskontrollen som första året, säger Satoshi Oda.
I anslutning till kontoren ligger materialförråden, där alla olika delar till skorna finns i lådor uppstaplade på hyllorna, och en större del och rum är avsatt för ovanlädren. Clicker här (som ofta är fallet) en av de mest rutinerade anställda, en äldre man 60+ som med van hand skär till ovanlädersbitarna från hudarna.
– Om europeiska tillverkare har en utmaning när det gäller läderinköpen, så är det ingenting mot oss. Vi har en inhemsk läderproduktion, en del av det är helt okej, men inte sällan är japanska råhudar inte riktigt hundra för användning i skor. För våra finare linjer är det därför uteslutande europeiskt läder som används, vilket då är en kamp att få fatt i bra versioner av.
Jag frågar Satoshi om det inte kan vara positivt nu med frihandelsavtalet mellan EU och Japan, som väntas träda i kraft nästa år (läs mer om den här).
– Nja, ärligt talat inte. Visst, lädret från Europa kommer bli billigare att köpa in, men vi har redan tuff konkurrens från europeiska tillverkare på skomarknaden här, och när de på sikt nu blir billigare så blir det inte lätt för oss. Och jag tror Europa är en tuffare marknad att ta sig in i för oss japaner, även om jag är glad att många nu börjat försöka på allvar, säger han.
Nere på planet där tillverkningen görs är det full aktivitet. Att man tillverkar för olika märken på olika nivåer gör att det är rätt varierat på fabriksgolvet, av både typer av skor och processer som görs. Man verkar ändå ha fått till en rätt bra effektivitet på flödet, efter att ha arbetat så här i decennier.
Här hittar man bland annat de fina handrandsydda Union Imperial-skorna (ca 3 600 SEK / 45 000 yen), Soffice & Solid (ca 4 400 SEK / 55 000 yen) som görs helt i Japan med en intressant metod som kombinerar Bologna-metoden som är en sorts mockasinkonstruktion och Goodyear-randsöm, lite enklare Union-linjen (ca 2 900 SEK / 36 000 yen) som är Goodyear randsydd och säljs hos varuhusen Isetan och Hankyu, och enklare durksydda mockasiner för märket Marelli. För förutom sina egna märken gör man en hel del Private Label-tillverkning. Jämfört med de stora fabrikerna i Europa är det här dock fortfarande en liten verksamhet. Cirka 30 anställda i fabriken, och tillverkningen ligger oftast kring 1 200 par i månaden (de stora i Northampton gör ca 3 000-4 000 par – i veckan), även om de är uppe mot 1 600 par när det är som mest tryck.
Sedan år 2000 är Union Royal en del av ett större konglomerat i Japan, likt exempelvis Church’s som ägs av Prada, RM Williams och Berluti av LVMH och John Lobb av Hermés. Union Royal köptes av Secaicho som har många egna skomärken och agenturer för europeiska i sitt stall. Secaicho tillhör i sin tur kinesiska Okamoto Group, som främst är en av världens största tillverkare av kondomer, men som sedan många decennier vuxit inom flera andra affärsområden. Ägarskapet har i alla fall gjort att Union Royal har en hyfsad stabilitet.
Märkena som tillverkas av Union Royal säljs främst hos olika återförsäljare i Japan, även om de numera har en egen nätbutik, och också säljer en del via Amazon.
När rundvandringen i fabriken är avslutad är det bestående intrycket att det här är, som flera andra japanska fabriker som gör främst randsydda skor, en väloljad och rätt modern apparat, som trots det lever i en rätt tuff verklighet. Japanska kvalitetsskor är relativt lågt prissatta i hemlandet vilket innebär tajta marginaler, inte minst för tillverkare som Union som förlitar sig på återförsäljare. Det frihandelsavtal med EU som jag och många andra i Europa applåderar, kan göra det än hårdare, då västerländska produkter har hög status här. Än så länge rullar det på, och det är bara hoppas att det fortsätter så.
– Vi har en stor kunskap och skicklighet inom branschen i Japan, inte bara bland bespoketillverkare utan även i fabrikerna. Jag är stolt över att vara en del av det, säger Satoshi Oda.