Cemented / Limmad
Den simplaste och billigaste bottningsmetoden där skons delar helt enkelt bara limmats ihop med starkt lim. Skorna blir lätta och mjuka. Går i regel inte att sula om, mer än att lägga på ny slitsula utanpå den nedslitna yttersulan.
Barker Aaron, en sko som är ihopsatt enbart med lim. Det syns på den tunna sulan och att sulkanten är mycket nära ovanlädret. Bild: Donaghys
Den enklaste varianten av de sydda konstruktionerna, som precis som en helt limmad sko är flexibel och nätt men då med en söm som ger extra styrka. Sömmen går helt enkelt rakt igenom bindsula, ovandel och slitsula Tål väta mycket dåligt, då vatten kan rinna rakt igenom sömmen in i skon och det finns heller inget skydd från sidan. Görs en ritsnedläggning (när avlappssömmen under sulan döljs genom att sömmen sys i en skåra i slitsulan som sedan täcks igen) tål de väta bättre. Går, tvärtemot vad många tror, att sula om, så länge skomakaren har en durksymaskin. Dock är antalet omsulningar begränsat då sömmen varje gång tenderar att göra nya hål i ovanlädret som tillslut blir håligt som en ost och inte riskerar att inte hålla ihop.
En översikt över hur en blake-/durksydd sko är gjord. Bild: My Denim Life
Ett par blake-sydda Santoni. Konstruktionen är vanligast bland just italienska tillverkare. Bild: Sarenza
Bologna
Påminner mycket om blake-konstruktionen med en söm som går rakt igenom från yttersulan till bindsulan, och delar många av dess för och nackdelar. Men skillnaden är att på bologna-konstruerade skor så är ovanlädret ihopsytt likt en strumpa med en tunn mjuk läderinnersula (kallas därför ibland också för mockasin-konstruktion), där hela ovandelen görs klart först och sedan sys slitsulan på. Det här möjliggör ännu mjukare skor än blake-sydda.
Ovandelen av en Bologna-sydd sko är här på väg att avslutas. Bild: Bexley
Goodyear welted / Goodyear-randsydd
Den vanligaste konstruktionsmetoden för kvalitetsskor. Benämns i Sverige oftast som bara randsydd, vilket enligt mig egentligen är felaktigt. Här limmas en kanvasremsa fast i bindsulan som fästs med ovandel och en läderremsa som kallas för welt/rand. Den sömmen som kallas för Goodyear stitch eller randsöm sys med en Goodyear-maskin, namngiven efter dess uppfinnare Charles Goodyear. Randen sys sedan med en avlappssöm (på engelska kallas den allt möjligt, bla channel stitch, sole stitching eller lock stitch) fast i i slitsula och eventuell mellansula. Konstruktionen ger en stark och relativt vattentålig sko som är enkel att sula om, då avlappssömmen och slitsulan enkelt kan tas bort för sig utan att bindsula och ovanläder påverkas. Skon är dock styvare och mindre flexibel än exempelvis en blake-sydd sko.
En nackdel med skor som är Goodyear-randsydda är något som på engelska heter gemming, eller på svenska användning av plirband, och det är den nämnda fastlimmade kanvasremsan. Det här görs då bindsulan inte klarar av belastningen från Goodyear-maskinen annars. Problemet med gemming är att kanvasremsan blir sliten och kan med tiden lossna och gå sönder, och den kan vara bökig att byta ut. Detta försvårar med andra ord omsulning av skorna när de börjar bli riktigt till åren. Inte jättevanligt att det händer dock, men finns liten risk.
Översikt av en Goodyear-randsydd konstruktion. Bild: Styleforum
Ett par Barker där hälften av welten/randen hittills sytts fast. Den vita remsa som syns på insidan av bindsulans fästdel är alltså den fastlimmade kanvasremsan som används vid så kallad gemming. Bild: Barti Design
Hand welted / Handrandsydd
Som namnet antyder så är metoden i princip identisk med ovannämnda Goodyear-konstruktion, men skillnaden är alltså att här används inte en Goodyear-maskin för att sy randsömmen utan den sys helt för hand. Metoden används av alla bespoke-tillverkare men även av vissa Ready to Wear-tillverkare som exempelvis Saint Crispins, Vass och Meermins Linea Maestro-linje. Det är en konstruktion som tar tid och därmed kostar. Enda egentliga viktiga skillnaden rent konstruktionsmässigt är att hand welted/handrandsydda skor inte använder sig av gemming, då handsömnaden av welt-/randsömmen är betydligt mer skonsam. Här skärs en läpp ut ur bindsulan som randsömmen fästs i. Hålrummet blir då också mindre än på Goodyear-randsydd sko, så kompaktare konstruktion som inte behöver fyllas med mycket korkmassa. Detta kombinerat med den precision som det handgjorda medför gör att de flesta klassar detta som den finaste konstruktionsmetoden.
När welt-/randsömmen sys helt för hand görs först hål genom bindsula, ovanläder och rand med en vas syl, därerfter sticks de två tjocka trådarna igenom från varsitt hål med långa smala nålar ofta tillverkade av svinborst. Bild: Claymoor’s List
Stormwelt/Stormrand
Exakt samma konstruktion som ovannämnda Goodyear- eller handrandsydda metoder, med skillnaden att en grövre welt/rand används för att göra skorna ytterligare lite tåligare mot väta, då randen som går upp en bit mot skons ovandel gör att vatten inte lika lätt kan ta sig in från sidorna. En stormrand kan också sys dit på en Blake/Rapid-sydd sko, något som exempelvis Rider Boot Co använder sig av.
Översikt av en sko konstruerad med storm welt/stormrand. Texten visserligen på franska, men delarna har vi redan gått igenom ovan, här syns i alla fall hur randen (den gröna) är större och täcker mer av sidan på skon.
Sko där man ser stormranden ovanför den kontrasterande avlappssömmen. Bild: John Rushton Shoes
Blake/Rapid
Påminner lite om en randsydd sko med många av dess fördelar, men skillnaden är att istället för en rand använder man en extra mellansula. Här fästs bindsula och ovanläder med en mellansula med hjälp av en rak blake-/durksöm. Under den fästs sedan själva slitsulan som sys dit med en Rapid-söm. Det här ger en sko som är relativt vattentät och där det enkelt går att byta ut yttersulan utan att man behöver påverka fästningen av bindsulan och ovandelen, det görs på samma sätt som på en randsydd sko.
En blake/rapid-sydd sko är konstruerad på ovanstående vis. Dock är i regel mellansulan tunnare och yttersulan tjockare än bilden visar.
Det är väldigt svårt att se skillnad utifrån på en blake/rapid-sydd sko som denna ovan och en randsydd sko. Båda senaste bilderna: My Denim Life
Norvegese/Becksöm
En avancerad bottningssmetod som ger robusta skor. Grunden konstruktonsmässigt är att ovanlädret viks utåt och sys med en becksöm fast med ovanläder och bindsula. Den sömmen syns också utifrån. Sedan sys ovandelen fast i yttersulan med en avlappssöm. Det som gör det rörigt är att det sedan finns mängder med olika variationer av denna grundkonstruktion, i vissa fall används en rand utanför ovanlädret, ibland används bara flera mellansulor och ingen rand, ibland används fler sömmar än bara två som antingen har en praktisk funktion i att hålla fast en mellansula eller i vissa fall enbart är för syns skull, och så vidare. Det man kan säga är dock att norvegese-/becksömstillverkade skor i princip alltid är gjorda helt för hand, även om det uppfunnits en maskin för konstruktionsmetoden i Sverige som dock aldrig blev populär.
Översikt av en norvegese-/becksömskonstruktion med två sömmar och welt/rand. Bild: The Shoe Snob
Här översikt där tre sömmar används men istället för welt används extra mellansulor. Bild: Styleforum
Ett par norvegese-chukkas från Enzo Bonafé. Bild: Enzo Bonafé
Veldtschoen
En metod som påminner en hel del om norvegese-kontruktionen, där ovanlädret också viks utåt, men som är enklare att göra och där man kan använda maskin. Ibland benämns den också stitch down. Skorna blir mycket vattentåliga och bottningsmetoden är vanligast bland grövre kängor. Det finns lite olika varianter av veldtschoen-konstruktionen, där grundvarianten är att ovandelen viks utåt och sys fast direkt i slitsulan med en avlappssöm. Varianter på detta är att under ovandelen fästs en rand som fäster bindsulan, och ibland används också en extra söm som syr fast en mellansula.
Den mest avancerade av de olika veldtschoen-metoderna, där tre sömmar används för att fästa de olika delarna.
Så här ser oftast veldtschoen-skor ut, grova kängor gjorda för att tåla det mesta.
Tecknad genomskärning av en sko som är wood pegged/träpliggad.
Vacker träpliggad sko där man ser raderna av träpligg under sulan. Bild: ZimmermanKim
Ett par RM-Williams med mässinsspikad konstruktion. Bild: Boots Online
Då det är mycket fakta ovan är det mycket möjligt att det någonstans brister på grund av felskrivning eller kunskapslucka. Har du synpunkter skriv gärna en kommentar om det, eller om jag missat någon konstruktionsmetod.
Hej tänkte passa på att ställa två frågor om innehållet i artikeln. På en goodyear welted sko där limmet på kanvasen torkar och faller i bitar, kan inte skomakaren enkelt sätta dit en ny bit kanvas? Och på en handwelted konstruktion, (som Meermins attrakiva linje erbjuder)eftersom den inte använder någon kanvasbit, kan skomakaren då inte fästa en ny slitsula på skon eftersom kanvasen som skall ge stöd saknas?
Slutligen vill jag be dig skriva en artikel om ”deer bone” som används i skovärlden, jag har aldrig riktigt förstått vad det skall göra och om det gör stor skillnad.
Tack för mig.
Nja, till att börja med behöver du hålla isär två saker, det är en sak att gör en vanlig omsulning och en sak när även randen behöver bytas.
Att göra en vanlig omsulning innebär att man tar bort avlappssömmen och plockar bort slitsulan och oftast även passar på att byta ut korkfyllningen, men randen och randsömmen är kvar precis som innan och man syr bara dit en ny slitsula med en ny avlappssöm.
Efter en längre tids användning och kanske ett par vanliga omsulningar brukar även randen bli sliten och behöva bytas. Det är nu det kan bli problem om kanvasremsan är sliten (det är alltså själva remsan som går sönder inte limmet som du är inne på). Och då bindsulans ritsläpp har en tendens att töja och böja sig gör det att det kan vara svårt att få dit en ny remsa.
Det här är dock inte alltid ett problem och det handlar då som sagt om något som kan dyka upp först efter ganska många år. Gäller alltså främst skor av högre kvalitet där man kan tänkas sula om dem ett antal gånger.
Vad gäller att sula om handrandsydda skor så är det alltså först och främst precis som ovan, vanliga omsulningar påverkas inte alls av vilken konstruktion som ligger bakom. Men när det väl är dags att byta även randen så kan en riktigt kvalificerad skomakare genomföra ett byte även för hand utan en Goodyear-maskin. Annars kan man nog sätta på en kanvasremsa i detta läget, och då håller den alltså i ett antal år sedan. Men bäst är naturligtvis att när det gått så långt att skorna behöver genomgå såna stora ingrepp så skickar man tillbaka de till tillverkaren som helrenovererar hela botten och låter de sitta på sin originalläst ett tag och får tillbaka skorna som nya.
Vad gäller deer bone så är det ju främst till cordovan som det används till, och inte omöjligt att det kan komma ett inlägg om detta i framtiden.
Trevlig artikel! Ett par frågor – Är det enda som skiljer de två Blake metoderna åt användandet av mellansula? Hur ska man veta vilken det är som gäller när tillverkaren bara skriver Blakewelted?
Nu när vi ändå är nere på nördnivå =)
Tycker det är värt att nämna att det finns flera olika typer av welts. Många blandar ihop Split Reverse Welt eller Split Welt med Stormwelt.
Flat welt
Split Reverse Welt
Stormwelt
Doubledeck Stormwelt
Intressant artikel!
Jesper: Tack! Ja det kan man säga, plus då en söm till, men det innebär ju en stor föränding av skokonstruktionen. Som jag skriver, en blake/rapid-sko är mer vattentät och går betydligt mycket lättare att sula om än blake-skor i och med att det går att byta slitsulan utan att behöva röra resten av skon. Om tillverkaren skriver blakewelted handlar det säkerligen om vanlig blake-konstruktion, annars står det blake/rapid.
Anonym: Det är sant, men det är en avväggning hur mycket info man ska ha med utan att det blir för rörigt. Vad gäller de olika welt-klassificeringarna så är det väldigt rörigt då olika tillverkare kallar samma sak för olika namn, och exempelvis split reverse welt anses av många vara exakt samma sak som ”vanlig” storm welt, bara ett annat namn. Double deck storm welt har jag dock aldrig hört talas om, men antar att det handlar om någon typ av konstruktion med två welts på varandra?
Brummel: Tack!
Haha! Underbart inlägg. Detta är givetvis skonörderi i sitt esse, skönt att veta att man inte är ensam. Av någon anledning föredrar jag blake/rapid konstruktionen mest, kanske för att jag dras mest till de italienska tillverkarna. Inbillar mig att den är något mer följsam, men detta skulle lika gärna kunna vara inbillning eftersom jag säkerligen läst det någonstans och har fått en omedveten uppfattning om detta. Många menar att blake/rapid skulle hålla sämra än randsytt, men denna hypotes är jag rätt övertygad om att man kan förkasta, har aldrig märkt varken bättre eller sämre hållbarhet mot en randsydd konstruktion.
Den durksydda skon är dock mycket underskattad. Många verkar förkasta den bara för att den ”inte går att sula om”, men den är underbar på sommaren. Gärna som loafer, ofodrad och av mocka 🙂
Sen måste jag försvara mina limmade skor, eftersom det finns en väldig massa olika konstruktioner som är limmade är det fel att säga att en limmad sko inte går att sula om. Jag har ett antal bättre limamde skor som det går alldeles utmärkt att sula om. Har gjort det ett antal gånger med gott resultat!
Hej! Vilket bra inlägg!
Synd att flera av bilderna fattas, går det att fixa enkelt ?
Tackar! Ja är ett gammalt inlägg som flyttats över från gamla bloggsidan, ska se över bilderna när tid ges.
Har en fråga. Vass har på t ex sina Budapest ett alternativ med dubbelsöm/goyser welt. Här skulle jag önska en förklaring huruvida det är en för- eller nackdel när man efter ett antal år vill sula om hos en svensk skomakare. Är det en ”vedertagen” teknik som våra ”riktiga” skomakare hanterar?
Björn: Missat din fråga, så ursäkta sent svar. Yes det är inga problem för en skomakare sula om dessa. Precis som en Goodyear-randsydd sko eller en Blake/Rapid-sydd så finns en avlappssöm som är den som låser yttersulan, och den byts på samma sätt på alla konstruktionsmetoder. Skulle du behöva byta randen eller så på Goiser är det krångligare dock, men vanlig omsulning inga problem.
Vad är fördelen med en becksöm jmf med handrandsydd? Jag funderar på ett par bättre MTO-skor (Enzo B el St Crispin) och överväger det tillägget.