Kvalitetsskobranschen håller i allmänhet hög nivå i många aspekter när det gäller hållbarhet och miljö. Det finns dock fortfarande flera områden där saker kan förbättras, några tankar kring detta i dagens artikel.

 

Tidigare den här veckan hade jag en så kallad Q&A, typ virtuell ”frågestund” på Instagram (kan hittas här för den som är intresserad), där en av de mest intressanta frågorna jag fick handlade om de viktigaste utmaningarna för skomärken och återförsäljare som vill driva affärer på ett hållbart sätt. Med tanke på det begränsade utrymmet i ovannämnda forum svarade jag ganska kort, men det finns mer att säga, vilket jag kan göra här på bloggen.

Till att börja med är kvalitetskonindustrin i allmänhet, särskilt Europa och USA, relativt hållbar. Jag har skrivit om det tidigare, men för att sammanfatta pratar vi om slittåliga produkter som är byggda för att hålla länge och repareras, och majoriteten av produktionen av denna typ av kvalitetsskor, ofta randsydda skor görs i europeiska fabriker med hög standard, bra arbetsmiljö och åtminstone anständiga löner. Skinnet är en biprodukt från kött- och mejeriproduktion, och de som blir läder av god kvalitet som används i denna typ av skor kommer från djur som har levt relativt bra liv, om de behandlas med antibiotika, pressas ihop på små utrymmen som orsakar stress och fått artificiell föda för att växa snabbt, så håller inte skinnen de kvalitetskrav som krävs här (dock, vi skulle kunna ha större överseende av märken från det naturliga livet).

Relativt hållbart gjorda skor ur många aspekter. Goodyear-randsydda spansktillverkade kängor från Broken Bird Bootmakers.

Även kromgarvat läder som kommer från Europa anses vara hållbara, det finns strikta regler och garverierna har slutna system där inget krom släpps ut som avfall, så så länge du återvinner dina skor som miljöfarligt avfall den dagen de kastas bort (eftersom det trevärda krom som används i garvning blir farligare sexvärt krom om det förbränns) kommer inget krom att hamna i naturen. Vegetabiliskt garvat läder har fördelar jämfört med kromgarvat när det gäller miljöpåverkan, men också vissa nackdelar, som mer vattenanvändning under garvningsprocessen. Från ett livscykelperspektiv så är riktigt läder, även kromgarvat, betydligt bättre än ”veganläder” tillverkat helt eller till stora delar av plast.

För att fortsätta på ovanstående, om vi går över på utmaningar, även om randsydda skor säljs som begagnade i relativt stor utsträckning, finns det fortfarande gott om bra skor med mycket liv kvar som kastas bort. Speciellt människor med god ekonomi tycker inte att det är värt besväret att försöka sälja sina skor på Ebay, StyleForum, Shoegazings forum eller liknande. Men här kan märken och återförsäljare göra så mycket mer för förbättra branschens cirkulära ekonomi. Erbjud rabatt på nya par om du tar med dina gamla, och de gamla fixas sedan upp på fabriken / av en skomakare och säljs som begagnade skor. Vi ser några exempel på detta, Leffot i New York tar hand om begagnade skor, och det svenska märket Kavat har både en bra reparationsservice och en sak de kallar ”As new” där de säljer begagnade skor de har reparerat och gjort fina igen. Särskilt de sistnämnda tjänar inte särskilt mycket pengar på dessa tjänster, man ser dem som en del av sitt arbete för ett hållbart samhälle, de ser till att tjäna pengar på den första försäljningen, då är de andra delarna inte en ”moneymaker” utan en ”sustainability maker”.

Bild på bort på  Shoegazing Market, andrahandsmarknaden under super trunken i Stockholm, där många kvalitetsskor hittar nya ägare varje år.

Som jag nämnde i mitt IG-svar är att märken och återförsäljare kan vara mycket bättre på att göra det enkelt för kunderna att reparera och sula om sina kvalitetsskor. De flesta fabriker erbjuder helrenoveringar, men i princip ingen informerar kunder om det på ett bra sätt. Alla som köper skor borde få en lapp med information om detta i skolådan, och det ska anges öppet på webbplatsen. Inte alla har lika bra tillgång till duktiga skomakare som vi har i Sverige, men alla borde ha ett enkelt sätt att sula om sina randsydda skor.

Skor som är slut och redo kastas? Inte alls.

Efter en halvomsulning hos Bäckmans Skoservice i Stockholm. Att sula om skorna hos en skomakare eller i fabriken bör vara enkelt för alla.

Bortsett från dessa praktiska, konkreta exempel, finns det givetvis en mängd sätt som tillverkare och återförsäljare av kvalitetsskor kan arbeta för att förbättra hållbarhetsarbetet. Förbättringar av fabriken, leveranskedjor, materialinköp, logistik och så vidare.
Och för att avsluta den här artikeln, glöm inte att vi som kunder kan göra mycket också. Kopplat till de saker som nämns ovan, se till att våra skor repareras och se till att sälja dem vidare om det fortfarande finns liv kvar i dem. Vi bör naturligtvis se till att ta vårda de skor vi har, kvalitetsskor har möjlighet att hålla mycket länge, det är vårt ansvar att se till att de gör det.

Har du tankar kring ämnet, kommentera och diskutera i kommentarsfältet nedan.