De flesta har någorlunda koll på hur det fungerar med skostorlekar, skillnaden mellan exempelvis europeiska skalan och UK-skalan, och så vidare. Det kan ändå vara intressant att fördjupa sig mer i bakgrund och fakta kring hur skostorlekar fungerar. Det görs i det här inlägget.

Graderingen av skostorlekar går långt tillbaka i tiden. Redan i antikens Rom vid århundradena kring vår tideräknings början etablerades grunderna till det system som idag används i US- och UK-storleksangivelserna av längden på skor, när skomakare kom på att tre korn (barleycorn på engelska) var lika långt som en tum (inch), och då började använda det för att systematisera storleksangivelser. Det dröjde dock till år 1324 innan det storlekssystemet blev officiellt, när brittiska regenten Kung Edward II gjorde en kunglig kungörelse att tre korn var lika med en tum. Med tiden har man slagit fast olika nya regler för systemet, och det har också delats upp i flera olika typer av system för gradering av skors längd. När skotillverkningen framåt andra halvan av 1800-talet började göras i allt större skala var det väldigt viktigt med standardisering, och sedan dess har inga direkta förändringar gjorts i standarderna för hur man graderar storlekar. Man får också tänka på att måttangivelserna i regel då bara gäller längden på lästen, så kan olika läster fortfarande upplevas som olika långa, exempelvis beroende på olika tåformer som gör att foten är mer eller mindre nära på olika ställen framtill.

Viktigt att notera är att det som vi idag kallar skostorlekar bara handlar om längd, viddstorlekar löper parallellt och har egna system, men räknas inte in i det som idag vanligen benämns som skostorlek.
Här går jag också bara igenom de system som är vanliga i vår del av världen och för kvalitetsskor. Det finns fler system som jag inte går in på mer.Ett exempel är Mondopoint som är en ISO-standard och centimeterbaserat system för skostorlekar och där vidd ingår i den vanliga storleksangivelsen, och där man anger rekommenderad fotstorlek istället för lästens storlek. Ett annat är Asiens skostorlekssystem där man använder centimeterangivelser rakt upp och ner, i regel med halvcentimeters mellanrum.

Hos RTW och MTO är standardiseringar av storlekar viktigt, men tyvärr förvånansvärt rörigt.

Längdstorlekar

EU-storlekar

Vi börjar med det skostorlekssystem som används i Sverige och på de flesta håll inom EU. Naturligt nog så är det meterskalan som är grunden i det här systemet, närmare bestämt måttenheten Paris point som är 2/3 cm, eller 6,6 mm. Det som är enkelt med EU-storlekar är att de kort och gott mäter lästens längd, där storlek 42 alltså är 42 Paris points lång, eller 28 centimeter.

UK-storlekar

Här används då kornlängd som måttenhet, så skillnaden mellan en hel storlek i UK är ett korn, alltså 1/3 tum eller 8,46 mm. Detta är ett lite väl stort avstånd att ha mellan varje storlek, därav används i princip alltid halvstorlekar. UK-storlekssystemet är betydligt krångligare än EU-systemet. Dels så börjar graderingen från en standardiserad nollstorlek som är 4 tum lång, eller ca 10,2 cm. Inte nog med det, utan då går man upp till storlek 13 som gäller för barnstorlekar, sedan börjar man om på storlek 1 igen. Storlek 1 för herrstorlekar i UK är alltså i jämförelse med EU-storlekar strax under EU32. I UK-systemet är dam- och herrstorlekar desamma.

Ritning av en läst.

US-storlekar

Här används samma grund som UK alltså, med kornlängd som måttenhet. Skillnaden är att man börjar på en annan nollstorlek. En standard som finns är att nollstorleken i US är 3 11/12 tum, alltså 1/12 tum lägre än UK:s nolla. Men det stämmer dock inte alltid, på senare år har det blivit vanligt att man börjar på 4 tum precis som i UK, men att första storleken är 1 istället för 0. För att komplicera det ytterligare så har ibland tillverkare dock en egen nollstorlek som varierar från ovanstående, plus att det skiljer sig var man börjar mellan mäns-, kvinnors- och barns storlekar i US, och i sportskor har man ytterligare andra startpunkter.

Konvertering mellan storlekssystem

Den som läst ovanstående kan ganska snabbt komma fram till att det inte går att göra någon rak översättning mellan skostorleksangivelserna i de olika systemen, inte ens mellan UK och US.  Det enda man kan vara säker på där är att skillnaderna mellan varje storlek är de samma längdmässigt, men ibland konverteras UK alltså korrekt som en storlek under US, alltså UK10 är US11, men används det gamla traditionella nollstorleksförfarandet så är UK10 närmre US10,5, dock inte riktigt utan man avrundar. Plus att det då finns undantag här.

När det gäller EU-storlekar så blir det då man har olika måttenheter så att storlekarna i EU hamnar ojämnt med storlekarna hos UK och US, vilket gör att man får avrunda till närmsta storlek. Inte heller här finns någon satt standard, även om UK9 oftast översätts till EU43, så stämmer det inte alltid, och aldrig helt rakt av då skalorna är annorlunda. Det finns helt enkelt inte en enda konverteringstabell som är helt rätt i alla fall.

Det finns några tabeller som jag tycker är bättre än andra dock. Den första här nedan är bra då den tydligt visar på skillnaderna mellan de olika systemen. För US används som synes standarden där man börjar på 4 tum med storlek 1, och alltså ligger precis ett snäpp över UK hela tiden för herrstorlekar i vanliga skor. Det är ju då problemet att den inte gäller för alla US-skor, då vissa alltså börjar från en annan plats än i den här tabellen:

Klicka på bilden för större storlek.

Det här är en annan tabell som också är rätt bra, som tydliggör förhållandet mellan tum och UK-storlekar, samt EU:s Paris point-enhet mot centimeter, och hur det är omöjligt att göra direkta konverteringar rakt över:

Viddstorlekar

Nordamerikanska viddsystemet

En lästs vidd, på engelska ofta kallats fitting, handlar som jag skrivit om innan inte om hur bred lästen är på dess bredaste ställe, utan om omkretsen på lästens bredaste ställe, det område där skon böjer sig och där området mellan fotens stortå- och lilltåknöl ska hamna. När det gäller viddstorlekar finns det ingen systematiserad gradering i hur mycket som skiljer mellan en vidd och en annan. I USA har man en ordentlig gradering av viddstorlekar som hos i princip alla tillverkare har D som standardvidd. Skalan ser ut som följer:
A, B, C, D (standardvidd), E, EE, EEE, EEEE, F, G.
A är alltså den smalaste vidden, och G den bredaste (I vissa fall används dock 4A, 3A, 2A, A, B, C, D, E, 2E, 3E, 4E, 5E, 6E). Här är en fördel att man vet att D alltid är standardvidd, och kan alltid utgå från den.

Läster i plast fräses till i maskin.

Europeiska viddsystemet

I England och Europa och även på andra håll i världen som Australien används en annan skala som skiljer sig lite mot den amerikanska. För var det vanligt med en siffergradering här, men numera ser graderingen allt som oftast ut så här:
C, D, E, F, G, H.
Problemet är att det inte finns någon satt standard för vilken vidd som är standardvidd, och än mer än med längdstorlekar så kan det variera hur vidden är även om viddstorleken anges som densamma. Vanligast är att F är standard, men det finns många undantag, exempelvis kör Crockett & Jones, Edward Green och Gaziano & Girling alla med E som standardvidd, medan märken som R.M. Williams har G som sin standardvidd. Det här gör att man inte kan vara helt säker på vad som gäller utan att lära sig eller ta reda på hur det ser ut för respektive tillverkare. Inte heller här finns någon måttenhet som gäller som skillnad mellan vidderna (även om 1/4 tum, eller drygt 6 mm, är en enhet som finns som någon sorts grund, men alltför många gör avsteg från den för att den ska kunna kallas standard), men i regel (viss variation finns dock) så är en viddstorlek upp lika med samma vidd som en sko i en längdstorlek upp. Alltså, om man har en sko i storlek UK10 F (standardvidd), så är vidden lika stor som på samma läst i UK9,5 i G-vidd, eller UK10,5 i E-vidd. Om det är ett X tillagt till viddbokstaven så är det ett halvt steg upp i vidd, alltså är FX mittemellan F och G i vidd.

Det här är alltså bara en genomgång av de system som gäller för skostorlekar, och handlar inte om hur man hittar rätt i de här systemen. Jag har skrivit mer om tips och annat när det gäller RTW-skor och passform i det här inlägget, bland annat.