Efter att än en gång fått frågor från er läsare om det här ämnet i veckan kände jag att det kanske är dags att skriva ett sånt här fördjupande inlägg om hur skor veckas – och om hur de bör veckas.
Den flitige Shoegazing-läsaren kommer säkert känna igen en del här, då jag skrivit om gångveck och annat i många inlägg på bloggen, men här blir det då lite mer kondenserat och utförligt kring just detta tema. Fokus i vad jag lyfter fram här nu handlar om vanligt slätpressat kalvläder. Det finns väldigt många olika saker som påverkar hur skor veckar sig, så det är en del att bena i.
Vi börjar med den på många sätt viktigaste delen för veckbildningen: passformen. Man kan lite förenklat säga att en sko som sitter helt perfekt nästan bara veckar sig ovanpå vampen, över fotens bredaste del där skon böjs, i linjer som löper rakt över skon. Bakom och framför detta ska inte foten röra sig nämnvärt, vilket alltså innebär att det inte ska bildas särskilt mycket veck i lädret. Verkligheten är sällan sådan, särskilt inte med konfektionsskor som är det nästan alla bär idag, som har läster som är tillverkade för att passa – läs inte vara obekväma, vilket till viss del är en skillnad – så många som möjligt. Framför allt på skons insida brukar det på grund av hur konfektionsläster är gjorda bli en hel del veck.
Bespokeskomakare strävar efter att förutom det givna i att åstadkomma så bekväma skor som möjligt också efter att få minimal veckbildning. Problemet är dock också att olika personer har olika sorters fötter, och har olika preferenser kring vad som är bekvämt. En tjockare, rundare fot behöver generellt ha en sko som sitter åt mer och är mindre känslig för detta. En benig, tanig fot är ofta känsligare överlag och klarar inte av lika tajta skor utan att det gör ont. Skor åt den sistnämnda typen av fot kommer att veckas mer, de har mer luftfickor och skarpare former att förhålla sig mot.
Jag kan ta några egna exempel här. Som jag skrivit om vid många tillfällen här har jag problem med en mild hallux valgus efter att ha burit för tajta skor under en period för några år sedan, framför all högerfoten är känslig om skorna är för tajta vid stortåknölen. Det gör att när jag beställer bespoke gör man en ganska ordentlig utbuktning här, som gör att det framför denna blir en del överskottsläder innan den hårda tåkappan. Här blir det alltid en kraftigare veckbildning på mina bespokeskor, det är ofrånkomligt om det ska vara bekvämt. Det är alltså inte så att passformen är dålig även om det blir veckbildning, i det här fallet egentligen tvärtom.
När det gäller RTW så kan man inte göra en utbuktning på samma sätt (utlästning räcker sällan helt), utan jag behöver ha en rymligare sko från start. Ta mitt senaste RTW-par, ett par adelaides från TLB Mallorca, de har jag i UK11 G-vidd, skulle jag inte ha stortåknölen hade sannolikt UK10,5 F-vidd varit det bästa. UK11 G sitter dock riktigt bekvämt, det blir då en hel del luft ovanför vampen och de kommer veckas mer än vad som är idealt. Men som jag ofta återkommer till, det är komforten som ska styra.
Så över till den andra delen som påverkar veckbildning: materialet. Det man ofta får lära sig är en rak förklaring om att billigare läder veckar sig mycket och fult, finare läder veckar sig lite och fint. Det är inte helt fel, men inte heller helt rätt. Det är många andra saker än rena läderkvaliteten som påverkar hur det veckar sig. Om man tar kalvläder så är det generellt så att tunnare läder veckar sig tydligare och mer än tjockare läder, om man jämför läder med liknande garvning och kvalitetsnivå. Exempelvis Saint Crispin’s är en tillverkare som föredrar att använda ett tunt polskt crustläder som veckar sig ganska kraftigt. Det är fortfarande fint material av hög kvalitet, men dess egenskaper är sådana, och det är inte alla som gillar hur detta läder veckas.
En sorts veck som i de flesta fall tyder på läder av lägre kvalitet är vad som brukar kallas ”loose grain”. Det sker på grund av att de olika delarna av lädret har olika konsistens, och om kvaliteten och/eller garvningen inte är hundra släpper delarna från varandra, och det översta lagret, grainen, hamnar löst med tydliga veck som följd. Det är vanligare på delar som skurits ut närmre magen på huden, och delar härifrån brukar man försöka använda på de ställen på skor som inte syns lika tydligt, som insidans siddel/quarter. På grund av detta är det inte helt ovanligt att det exempelvis vid snörningen på delen som är inåt uppstår ”loose grain”, då man också gärna böjer delen här inåt tydligt när man snörar skorna exempelvis. Generellt är också anilinfärgat läder, som infärgats i bad, lite känsligare för loose grain än vad crustläder är, läder som bara färgats på ytan.
Det finns också andra exempel på lädertyper som naturligt veckar sig mycket, där känguru är det kanske tydligaste. Även med riktigt god passform och högkvalitativt känguruläder blir det mycket veck, intressant nog är det ändå ett väldigt tåligt läder som har lång livslängd.
Andra frågor som ofta kommer på ämnet är om man kan återställa veck och släta ut dem igen. Det finns metoder där man blöter och värmer lädret för att få bort veck, exempelvis. Viktigt veta här är att även om det till synes har minskat veckbildningen så är fibrerna i lädret brutna och det kommer att veckas på precis samma ställen och på samma sätt igen när de används. Det är därför det är viktigt att man exempelvis vid köp av begagnade skor provar så att hur de veckats fungerar för en själv, då det inte går att ändra på de veck som är där.
Det går att hålla på länge på det här ämnet, mycket möjligt återkommer med ytterligare fördjupning i frågan framöver. Men sammanfattningsvis: Ja, idealt ska en sko nästan bara vecka sig ovanpå vampen. Verkligheten ser dock nästan alltid mer eller mindre annorlunda ut, utan att det nödvändigtvis är fel.
Mycket intressant läsning!
Patrik: Trevligt höra, tackar!
Finns det några nackdelar av att det veckar sig extra mycket? Utöver då att skon kanske är lite stor och att veck kanske inte är det snyggaste, men påverkar hur skon veckar sig livslängden av skon eller liknande?
Gerhard: Går inte säga rakt av, men generellt så är det ju i vecken som lädret så småningom spricker, där känsligare, men mycket annat (ex om lädret torrt, tunt etc) som påverkar. Även vener och liknande kan innebära en försvagning av lädret.