Sverige har ända sedan 1900-talet haft en stark statlig apparat, även om dess betydelse minskat de senaste decennierna, och det här har också märkts tydligt på skobranschen. Dagens tillbakablick handlar bland annat om den stora statliga skoutredningen 1945 och regeringspropositionen -78 som skulle rädda svensk kvalitetsskoproduktion – men misslyckades. Sist också en sista påminnelse om anmälan till mingel och middag vid Shoegazing Super Trunk Show.

 

När socialdemokraternas folkhemsbygge orkestrerat av Per-Albin Hansson byggdes upp under 1930- och 40-talen var staten befolkningens stora stöttepelare i stort som smått. Staten och myndighetsapparaten hade mycket stort förtroende, och de var också inne och petade i det mesta. En av statens offentliga utredningar från den här tiden, gjord vid Handelsdepartementet, gick under benämningen skoutredningen och resulterade 1951 i ”Skor – betänkande avgivet av 1945 års skoutredning”. Ett mastigt dokument på 350 sidor som vrider och vänder på i stort sett alla tänkbara aspekter kring dåtidens skoindustri och garverinäring i Sverige. Den leddes av ”sakkunniga dåvarande tf överingenjören arkitekt Torsten Fredin”. Det var inte så konstigt i sig med en statlig utredning av skoindustrin, den var en stor näring i Sverige på den här tiden, med koncentration kring Örebro och Kumla. Omkring 10 000 personer jobbade på skofabriker under 40- och 50-talet, och det är utan att man räknar med det mycket stora antal skomakare som fanns eller anställda inom garveribranschen.

Utredningen landar i en radda rekommendationer, dels åt näringen och forskningsinstituten och dels åt staten och myndigheterna. Det handlar om att exempelvis ”allmänheten i större utsträckning tillhandahålles skodon, systematiskt utarbetade i flera vidder, och att en standardmärkning av läster införes”, och att ”efter viss övergångstid 1919 års förordningar angående förbud mot användingen av papp och konstläder i skor (pappförordningen) och förbudet att förtynga läder (förtyngningsförordningen) måtte upphävas”. Det handlade mycket om att systematisera och effektivisera, och för att klara av fortsatt konkurrenskraft tittade man bort från kvalitet och mot produktivitet. Det är alltså inte bara utredningen i sig som säger mycket om den tiden, utan även dess innehåll.

 

-

Här är innehållsförteckningen för utredningen. Som synes får den anses mycket heltäckande.

-

Notera längst ner, om yttrandet från Garveritekniska nämnden. Det finns för få garveritekniska nämnder nuförtiden, så är det bara. Bilder: KB

 

Under stora delar av 1900-talet var olika specialiserade institut viktiga för många näringar i Sverige. Ett sådant var Skoindustrins forskningsinstitut, som bildades på 40-talet och faktiskt fanns kvar fram till 1990, som genomförde mängder av olika kartläggningar och utredningar ”i skoindustrins tjänst”. Deras största projekt var deras så kallade antropometriska forskning. Man mätte omkring 15 000 personers fötter med en avancerad fotmätningsapparat med flertal längd- och vinkelmått som genererade ett gigantiskt material. Syftet med forskningsprogrammet var att bidra med kunskap för att man skulle kunna ”producera skor med god passform till majoriteten av svenska folket”. Instituten sågs som expertorgan som också hade en övergripande bild av näring och kunder.

 

-

Fotmätningsapparaten som kartlade 15 000 svenskars fötter. Bild: Arkivcentrum

 

Som säkert bekant så minskade skoproduktionen dramatiskt i Sverige under 60- och 70-talet. Man kunde inte längre konkurrera med utländsk produktion, och lite förenklat kan man säga att åtgärderna och målen som skoutredningen la fram inte hade lyckats. Dock ska det sägas att det på den här tiden inte var Kina och övriga Asien som skoimporten kom från, utan framför allt från övriga Europa. Skoindustrin själv hade börjat oroa sig även för lågprisimporten, som man då kallade införseln av asiatiska produkter, men från expert- och politikerhåll var man inte lika bekymrad där. Det syns bland annat i en regeringsproposition från 1978 som lägger fram ett antal åtgärder för att ”säkra erforderlig läderskoproduktion” i Sverige, främst med hänseende till försörjningsberedskapen. Bland annat vill man bilda ett nytt skoinstitut, vilket också gjordes, och gav förslag på olika ekonomiska stöttningar som staten kunde gå in med för att hjälpa skoindustrin.
Här framkommer det också intressant nog att varken regeringen eller den skodelegation som återigen utredde industrin några år tidigare var särskilt bekymrad över importen av läderskor från Asien. Propostionen diskuterade olika typer av handelspolitiska åtgärder, som exempelvis en allmän licensiering för import av läderskor. Bland annat LO och Svenska Skofabrikantföreningen ville införa en sådan, men flera andra var negativa, som Sveriges Grossistförbund och Sveriges handelsagenters förbund. De hänvisade till att lågprisimporten av läderskor var begränsad, och regeringen och propositionsförfattaren gick på denna linje och ansåg att ”importrestriktioner icke ansågs påkallade”.
Tji fick de, kan man lätt säga så här med facit i hand. Sedan hade den kommande utvecklingen sannolikt inte stoppats även om man beslutat sig för restriktioner då, möjligtvis fördröjts något. Men det är intressant att se att man inte såg den stora omflyttningen av produktion till öst överhuvudtaget ens så sent som 1978.

Nu är det 2010-tal, och i textilriket Borås ser vi hur märken som bland annat Eton flyttar hem produktion till Sverige igen, om än i begränsad skala, och Kavat har på senare tid börjat göra även herr- och damskor i Sverige. När återinvigs produktionen av Goodyear-randsydda skor i Örebro eller Kumla?

 

—

 

På söndag är det sista dagen att anmäla sig om man vill vara med på middagen och/eller minglet under Shoegazing Super Trunk Show den 20 september i Stockholm. Som det ser ut i dagsläget är det, med oss arrangörer och utställare inräknat, ungefär ett 50-tal personer som kommer vara med under minglet, och ett 30-tal som deltar i middagen. Det blir en intressant samling med representanterna från tillverkarna, folk från skobranschen i Sverige, ett antal skomakare från hela landet, och så klart flera av er skointresserade besökare. Vill du bara besöka eventet under dagen behöver du inte anmäla dig, då är det bara komma förbi. Mer information om eventet hittar du här.